NyheterMedlemsinfoPubliceratOrganisationVåra politikerVårt programFullmäktigeMotionerInterpellationerFrågorSkrivelser Inspiratören

Skicka epost
KOMMUNPARTIET HÄRRYDA
Finnsjövägen 29
435 41 Mölnlycke
Tel. 031-884473

Kommunpartiet i Härryda

Motioner

09-11-16   Om billigare färdtjänst och kollektivtrafik inom kommunen

Inom Härryda kommun kostar en enkelresa med färdtjänsten 38 kronor medan den bara kostar 25 kr inom Mölndal, Partille eller Lerum. Som ni sett i insändaren i HP den 4.11. av ”gammal och sjuk resenär” kostar det denna nära 80 kr inom Härryda ”att resa mellan Stationsvägen och närmaste bankomat i Mölnlycke centrum” mot 50 kr för motsvarande resa inom grannkommunerna.

Skillnaden är alls inte obetydlig för många äldre och funktionsnedsatta med mager pension. Ett brett utbud av kulturaktiviteter för äldre och funktionshindrade, som Alliansen tar upp i sitt strategiska program, är bra, men då får inte färdtjänsten vara så dyr att man inte har råd att delta i aktiviteterna!

Nu är det inte bara de med färdtjänst som får dyrare resor inom Härryda än i grannkommunerna. Här kostar en enkel resa i kollektivtrafiken 25:10 kronor mot bara 16:50 inom de andra kommunerna. Om vi enligt intentionerna kraftigt skall öka kollektivresandet inom regionen är det nödvändigt, att uppenbara orättvisor mellan kommunernas taxesättning tas bort. Och inom Göteborg åker pensionärerna gratis, medan Härryda inte ens har någon rabatt för pensionärer eller för de funktionshindrade, som ibland skulle kunna åka med kollektivtrafiken. Frågan har varit uppe i våra motioner, men frågan har nu hållits vilande i flera år, utan ställningstagande i fullmäktige. Istället har en miljon slösats bort på en outnyttjad Flexlinje i de östra kommundelarna.

Vi yrkar därför att:

  1. Taxorna för färdtjänst och för kollektivtrafik för resa inom Härryda kommun sänks till samma nivå som i grannkommunerna.
  2. Frågan om fria resor eller rabatter för pensionärer och funktionshindrade (när de kan utnyttja kollektivtrafik) snarast tas upp för ny behandling.

Mölnlycke 09-11-16

Nils Bengtsson, KP

09-03-29   Framtagning av riktlinjer för krisplan

Efter att vid upprepade tillfällen ha påpekat allvaret i det ekonomiska läget och behovet av snabba åtgärder utan att detta föranlett något initiativ från de styrande, lämnar nu Kommunpartiet i motionsform ett förslag till riktlinjer för en krisplan, som vi anser bör tas fram av en särskilt tillsatt fullmäktigeberedning som underlag för utarbetandet av kommande budget/plan.

Kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen med början vid budgetsammanträdet i november 2007 avslagit förslag från Kommunpartiet till konkreta åtgärder för att förhindra en fortsatt försämring av kommunens ekonomi. Sedan kommunstyrelsen vid antagandet 2008 av budget/plan för perioden 2009—2013 återigen visat sig inte lägga fram konkreta förslag för att motverka krisen för den kommunala ekonomin, så sände Kommunpartiet en skrivelse till KFs ordförande med förslag till åtgärder.

Kommunstyrelsen har därefter i sitt förslag till anvisningar för budget/plan 2010—2014 inte tagit konsekvenserna av den ekonomiska situationen och den snabba försämring som sker i vår omvärld och som också drabbar vår kommun. Som nämndes vid fullmäktiges behandling av budgetanvisningarna för kommande budget/plan så har Kommunpartiet, i avsaknad av förslag till åtgärder och svar från KFs ordförande, aviserat att vi kommer att lägga fram ett eget förslag till riktlinjer för en krisplan.

Detta görs nu i form av en motion där Kommunpartiet överlämnar bifogade förslag till riktlinjer för en krisplan som vi anser bör tas fram av en särskilt tillsatt fullmäktigeberedning som underlag för utarbetandet av kommande budget/plan. Läget är på väg att bli så allvarligt att det inte längre kan negligeras av kommunfullmäktige som kommunens högsta beslutande politiska organ.

Med hänvisning till vad som ovan anförts och vad som tidigare sagts i skrivelsen till KFs ordförande yrkas:

Gunnar Carlson, KP

Bilaga

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR KRISPLAN

Övergripande mål

  1. Anpassning av bostadsbyggandet till gällande tillväxtmål, 1% över perioden 2009—2013;
  2. Reducering av investeringarna till vad som kan ske inom ramen för självfinansiering;
  3. Anpassning av organisationen till förändrade förutsättningar enligt punkt 1—2 ovan;
  4. Ekonomisk långsiktsplan 2010—2019;

Åtgärdsplan

Anpassning av verksamheten

  1. Stopp för fortsatt planering av Södra Kullbäckstorp;
  2. Planeringsstopp för nya bostadsområden och för förhandlingar om nya exploateringsavtal tills ett nytt bostadsförsörjningsprogram godkänts av fullmäktige;
  3. Senareläggning av pågående och planerade bostadsområden där så kan ske utan att kommunen åsamkas betydande kostnader;

Reducering av beslutade investeringar

  1. Omprioritering av planerade investeringar med hänsyn till övergripande mål ova
  2. Senareläggning av icke påbörjade investeringar där så kan ske utan stora kostnader;

Anpassning av organisationen

  1. Anställningsstopp;
  2. Överföring av personal som förlorar arbetsuppgifter till personalpool som kan täcka vakanser och göra omplaceringar;

Ekonomisk långtidsplan 2010—2019

  1. Formulering av nya mål för tillväxt, investeringar och resultat;
  2. Beslut om utgiftstak för budgetperioden 2010—2012;
  3. Omarbetning av bostadsförsörjningsprogram och lokalförsörjningsplan baserat på nya förutsättningar ovan.

09-03-23   Bygglov över disk

En förkortning av handläggningstiderna för enklare bygglov har införts i många kommuner genom s.k. ”bygglov över disk”. Detta innebär en ökad service till medborgarna men kan också minska belastningen på bygglovskontoret genom att reducera onödig pappershantering.

Förslagsvis skulle detta kunna ske genom att det på bygglovskontoret, en eftermiddag och kväll en dag i veckan, finns en kvalificerad tjänsteman som kan direkt behandla en ansökan eller ge anvisningar om vad som eventuellt fattas i en ansökan.

Med hänvisning till vad som ovan sagts, hemställs att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att se över möjligheten att före den uppkommande sommarsäsongen införa ”bygglov över disk” i Härryda kommun.

Anita Jeppsson, KP

09-03-23   Återuppförande av bro vid Toes väg i Södra Landvetter

I Södra Landvetter ligger en liten väg, Toes väg. Över ån har där funnits en bro som revs hösten 2008, då den enligt kommunen ansågs vara i så dåligt skick att den var farlig. Enligt uttalande av kommunens ansvarige tjänsteman kommer bron troligen inte att återuppföras. Det finns inga medel budgeterade. Ett visst underhåll har utförts på Toes väg och vägen har gatubelysning.

Detta lilla område är en pastoral idyll med ån som sakta flyter fram. Många äldre, varav bl.a. boende på Byvägen där flera av Landvetters äldreboenden finns, promenerar gärna på denna bilfria väg. Här finns mycket av natur att se, änder, vitsippor m.m., och vägen är också omtyckt av barnfamiljer.

Det har enligt gamla kartor funnit en bro här sedan 1764, troligen ännu tidigare. Då låg den gamla prästgården här, och bron med väg tjänade som kommunikation till prästgårdens brukningsplatser. Ett område av kulturhistoriskt värde och väl värt att bevaras.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Anita Jeppsson, KP

09-03-02   Inrättande av offentliga toaletter i Mölnlycke centrum

Mölnlycke saknar för närvarande helt offentliga toaletter. Motionen yrkar att man undersöker enkla och billiga alternativ i anslutning till torget, t.ex. i busstationen, med skylthänvisningar dit och till Kulturhusets toaletter.

En tidigare motion från Peter Wågsjö, KD, om allmänna toaletter i tätorterna avslogs av KF den 23.2.09. Ett yrkande från KP om återremiss föll på en teknikalitet i kommunlagen, som kräver röstövervikt när ärendet tidigare bordlagts, trots att denna bordläggning skett därför att ärendet av tidsskäl icke kunde behandlas vid tidigare fullmäktige. Genom lagändring med giltighet från 1 mars 2009 skulle röstsiffrorna när motionen avslogs ha mer än räckt för en återremiss.

Som framhölls av KP ansåg vi att sektorns bedömning av behovet knappast baserats på någon seriös undersökning av detta, samt att kostnaderna för att tillmötesgå motionen kraftigt överdrivits. Man hänvisade till att kundtoaletter finns i ett antal butiker och matställen, men berörde inte situationen efter butikernas stängning eller för besökare utan lokalkännedom. Skyltning saknas dessutom till tillgängliga toaletter.

Med tanke också på att det enligt ordningsstadgan är straffbart att uträtta sina behov på allmän plats, anser vi, liksom Peter Wågsjö i sin tidigare motion, det nödvändigt att i en tätort på 15000 invånare inrätta någon centralt belägen offentlig toalett samt vägvisning till denna.

Vi yrkar därför att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att låta ta fram några enkla och billiga lösningar, t.ex. att i samråd med Västtrafik ta bort avgifterna på mynttoaletterna på busstationen och att sätta upp skyltar som hänvisar till busstationens och kulturhusets toaletter.

Nils Bengtsson, KP

09-02-23   Om att stärka fullmäktiges roll

För att stärka fullmäktiges roll, i överensstämmelse med den nya politiska organisationen, föreslås att fullmäktiges ordförande blir heltidsanställt kommunalråd och att presidiets arvoden höjs. Det är nödvändigt att fullmäktiges ordförande kan göra en heltidsinsats för att kunna fullfölja de uppgifter som den politiska organisationen kräver och inte bara fungera som mötesordförande. Frågan bör utredas av demokratiberedningen, som samtidigt studerar maktfördelningen mellan fullmäktige och kommunstyrelse och presenterar förslag till åtgärder.

Avsikten när nämndorganisationen övergavs 1998 var att stärka kommunfullmäktiges roll som kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige skulle genom den nya beredningsorganisationen tydliggöra den politiska viljeinriktningen och tillförsäkra fullmäktige att uppföljning och utvärdering sker av fullmäktiges beslut.

Kommunstyrelsen är underställd kommunfullmäktige med uppdraget att förvalta, verkställa och lösa givna uppgifter och redovisa till fullmäktige. I såväl förslaget till den nya organisationen som i de utvärderingar som sedan skett påpekas vikten av att fullmäktiges och kommunstyrelsens respektive roller är klart definierade och att detta fullföljs på sätt som avsetts.

I den nya organisationen lades ett större ansvar på fullmäktige och därmed på dess ordförande och presidium. Detta har över åren inte följts upp med en motsvarande arvodering. Kommunen har i dag i kommunstyrelsen två heltidsanställda kommunalråd medan deltidsersättningen till fullmäktiges ordförande motsvarar mindre än 20 procent av kostnaden för ett kommunalråd och för de vice ordförandena mindre än 10 procent. Fullmäktigeordförandens roll är därför i praktiken inskränkt till att vara mötesordförande, eftersom en fritidspolitiker inte kan göra en heltidsinsats och därmed utöva den uppgift som organisationsförändringen 1998 tilldelade fullmäktige, dess ordförande och presidium.

Vi anser att, om intentionerna 1998 med den avskaffade nämnorganisationen skall fullföljas, så bör posten som fullmäktiges ordförande bli en heltidstjänst och presidietjänsterna på motsvarande sätt förstärkas. För att undvika en ökning av kostnaderna för den politiska organisationen bör den andra heltidsarvoderade kommunalrådstjänsten tas bort i samband med att man ändrar arbetsfördelningen mellan fullmäktige och kommunstyrelsen i linje med förutsättningarna för den nya organisationen.

I den debatt som pågår inom Sveriges Kommuner och Landsting konstateras att makten i kommunerna glider över från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen där heltidsanställda kommunalråd i samarbete med förvaltningen ensamma har tidsmässiga förutsättningar att bevaka ärenden och förbereda dessa. Behandlingen i kommunstyrelse och fullmäktige blir därmed endast en fråga om att formellt expediera redan fattade beslut.

Detta riskerar att allvarligt underminera demokratin och intresset för politiska engagemang minskar då framförallt nya fritidspolitiker anser sig sakna inflytande och möjligheter att påverka politiken. Till detta kommer att den blockpolitik som dominerar rikspolitiken ser ut att också i ökad utsträckning dominera kommunpolitiken.

I ovan nämnda debatt diskuteras också frågan om att till fullmäktige föra över beredningsfunktioner som i dag ligger i kommunstyrelsen men som skulle kunna hanteras i fullmäktiges beredningar. Detta skulle både vitalisera beredningarnas arbete och motverka det missnöje som finns i beredningarna med att dessa i dag saknar reellt inflytande.

Ovanstående frågor berör i stor utsträckning den fullmäktige underställda kommunstyrelsen där en utredning skulle leda till jävsförhållanden. Det bör därför lämpligen hänskjutas till den sittande demokratiberedningen att behandla motionen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts, yrkas att kommunfullmäktige uppdrar åt demokratiberedningen:

Gunnar Carlson, KP | Eija Tolonen, KP | Peter Brych, KP

09-01-25   Överföring av handläggningen av färdtjänst till sociala sektorn

Kommunens handläggning av färdtjänst-och handikapparkeringsärenden sker idag inom sektorn för samhällsbyggnad. Ärendena bedöms härvid som trafikärenden, utan den hänsyn till sociala aspekter som en handläggning inom socialtjänsten skulle medföra. Motionen föreslår att detta ansvar istället överförs till den sociala sektorn.

Dessa ärenden gäller enbart funktionshindrade personer, som ofta redan har någon form av social omsorg. Möjligheten till färdtjänst och handikapparkering kan sägas ingå i deras i måldokument fastställda rätt till jämlikhet, delaktighet och ett värdigt liv.

Vi anser därför att ärendena måste handläggas av personer med social expertis, som kan ta hänsyn till den sökandes sociala situation i dess helhet. Idag negligeras ofta de sociala aspekterna vid handläggningen av ansökningar, då dessa betraktas som rena trafikärenden, där antalet meter den sökande vid något tillfälle uppgetts kunna förflytta sig varit det enda intressanta, eller där hans eller hennes behov av att kunna fortsätta sköta sitt arbete varit ointressant som argument för ett positivt beslut.

Vi yrkar därför att:

Nils Bengtsson, KP | Eija Tolonen, KP

09-01-25   Utegym/träningspark för allmänheten

Motionen yrkar på att man närmare studerar erfarenheterna inom Göteborgsområdet av träningsparker utomhus för att ge alla medborgare möjlighet till fysisk träning. När detta underlag föreligger, föreslås att man överväger inrätta en första träningspark inom kommunen.

Gunnareds stadsdelsförvaltning har i samarbete med Bostads AB Poseidon inrättat två träningsparker för allmänheten, en i Angereds centrum och en i Lövgärdet. Varje anläggning består av 11 olika träningsredskap för styrka/rörlighet och konditionsträning, miljöcertifierad enligt ISO 9000/14000. Liknande anläggningar finns bl.a. inom Stockholmsområdet.

Målet är att erbjuda alla medborgare möjlighet till fysisk träning utomhus under lättsamma former, och att därmed öka intresset för fysisk aktivitet och bidra till en bättre folkhälsa.

Med hänvisning till ovanstående yrkas:

Nils Bengtsson, KP

08-12-15 Beräkning av byggnadsyta (BYA)

Tidigare fritidshus har ofta blivit permanentboende. I områden som klassats som friluftsområden kan tillåten bostadsyta vara så liten som 60m², vilket är i minsta laget för en familj. Om bostadsytan skall mätas efter husets yttermått, kan tilläggsisloering innebära att tillgänglig boendeyta minskar med upptill 10m². Motionen föreslår att man för dessa byggnader skall tillåta en rimlig yttre isolering av väggarna.

Miljö- och bygglovsnämnden tillämpar i dag vid beräkning av tillåten byggnadsyta (BYA) mätning av de yttre måtten på en byggnad. Detta innebär att om detaljplanen stipulerar 60 m² BYA så kan den yta som är tillgänglig för boende efter tilläggsisolering vara upp till 10m² mindre i en byggnad med nuvarande tjocklek på isolering i väggarna.

Dagens krav på energieffektivitet i byggnader ställer väsentligt högre krav på isolering än i äldre byggnader och hänsyn till detta tas förmodligen vid fastställandet av BYA i nya detaljplaner. Sådan hänsyn tas inte vid utbyggnad av befintliga byggnader med äldre detaljplaner. Samtidigt är det i dagens miljödebatt önskvärt med tilläggsisolering av äldre byggnader.

Med gällande beräkningsregler motverkas därför tilläggsisolering i väggar i befintliga byggnader. Det finns då anledning se över de regler som gäller så att strängare miljökrav och krav på energieffektivitet kan tillgodoses även i befintliga byggnader.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Anita Jeppsson, KP

08-11-19  Planerad utbyggnad av Södra Landvetter

När exploateringsavtal om utbyggnad av Landvetter Park behandlades i Kf den 20 oktober framkom att planeringsarbete pågår inom förvaltningen om att bygga ett nytt bostadsområde för 15—20000 människor i Södra Landvetter. I motionen begärs att Ks snarast skall presentera dessa planer för principdiskussion i Kf, innan nästa bostadsförsörjningsprogram tas fram.

I samband med upprättandet av exploateringsavtal med Golf of Course Landvetter AB om utbyggnad av Landvetter Park har det konstaterats att ett långt framskridet planeringsarbete pågår inom sektorn för samhällsbyggnad för utbyggnad av ett nytt bostadsområde söder om motorvägen i Landvetter, benämnt Södra Landvetter.

För utbyggnaden av kommunen gäller för närvarande Översiktsplan ÖP2002. Förslag till den nya översiktsplan som skall beskriva en utbyggnad i Södra Landvetter och i kommunen i övrigt har ännu inte presenterats. Någon separat information till fullmäktige eller dess samhällsbyggnadsberedning har icke heller lämnats.

Den nya politiska organisation som infördes 1999 avsåg att ge fullmäktige och dess ledamöter större inflytande på kommunens framtida utveckling. Dit hör också att ge fullmäktige och dess beredningar möjlighet att tidigt ge synpunkter på en så omfattande förändring av kommunen som en ”ny stad” för 15—20.000 människor i Södra Landvetter skulle betyda.

Fullmäktige har nyligen tagit bostadsförsörjningsprogrammet för perioden 2009—2013. I samband därmed konstaterades det faktum att bostadsförsörjningsprogrammet utgör grunden för alla övriga budgets, lokalresursplan, driftsbudget och investeringsbudget. Det är därför för sent att lämna politiska synpunkter på bostadsförsörjningsprogrammet när det redan samordnade budgetförslaget läggs för beslut i fullmäktige i november. Fullmäktiges uppgift reduceras då i praktiken till att i princip godkänna vad som redan planerats av förvaltningen.

Det finns en risk att förvaltningens arbete med nästa bostadsförsörjningsprogram, för perioden 2010—2015 med utblick till 2020, färdigställs innan planerna för Södra Landvetter kunnat principiellt diskuteras och kommenteras i kommunfullmäktige. Fullmäktige är kommunens högsta beslutande politiska organ med uppgift att se till helheten och ge de direktiv för den fortsatta planeringen som helhetsperspektivet kräver. Detta måste med kraft hävdas.

Mot bakgrunden av vad som ovan sagts yrkas:

Gunnar Carlson, KP

08-05-26    Bestämmelser för politiska sektorssamråd

En tillfällig beredning, demokratiberedningen, tog 2006 fram bestämmelser för de Politiska Sektorssamråden (PSS) som kommunstyrelsen antog. Avsikten var att förhindra att faktiska beslut eller överenskommelser träffades i PSS som inte samtliga kommunstyrelsens ledamöter fick kännedom om via anteckningar eller protokoll. Kommunstyrelsens nya ordförande genomdrev sedan att detta beslut återtogs av kommunstyrelsen, varigenom PSS åter ställdes utan effektiv politisk kontroll och insyn. I motionen yrkas att kommunstyrelsen skall återinföra de tidigare beslutade bestämmelserna för Politiska Sektorssamråd.

Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2005 att anta den dåvarande demokratiberedningens förslag till förändringar i det politiska arbetssättet från och med nästa mandatperiod. Kommunstyrelsen tillsatte därefter i november 2005 en arbetsgrupp med två representanter för Alliansen och två för socialdemokraterna samt undertecknad för att se över kommunstyrelsens organisation och funktion. Arbetsgruppen tog bl.a. fram bestämmelser för de Politiska Sektorssamråden (PSS). Kommunstyrelsen antog bestämmelserna 2006-04-03.

I bestämmelserna fanns bl.a. följande:

§ 1 Politiska sektorssamråd är organ utan formell beslutanderätt.

§ 6 Sektorschefen upprättar föredragningslista efter samråd med de förtroendevalda som

deltar vid sektorssamråd enligt § 3.

§ 7 Vid sammanträden skall anteckningar föras enligt särskilt upprättad mall.

Anteckningarna skall finna tillgängliga på kommunens intranät och delges

kommunstyrelsen i kallelsen till kommunstyrelsens sammanträden.

Ovannämnda bestämmelser infördes för att förhindra att faktiska beslut fattades i PSS utan att kommunstyrelsens samtliga ledamöter fick kännedom om dessa. Anteckningarna skulle delges kommunstyrelsen för att ge ledamöterna möjlighet ta upp frågor som behandlats i PSS.

Den nya ordföranden i kommunstyrelsen genomförde aldrig det beslut som togs av kommunstyrelsen och undertecknad begärde i en interpellation 2007-03-16 besked varför dessa bestämmelser icke genomförts. När interpellationen besvarades 2007-04-23 meddelades att kommunstyrelsen tidigare i april beslutat ta bort § 7 ovan. Därmed ställdes PSS återigen utanför direkt politiskt kontroll. I interpellationsdebatten anförde KS ordförande att PSS var väsentligt för KS ordförandes möjlighet att fungera effektivt. Ett ofta anfört argument när man avskaffar demokratisk insyn i olika beslutsprocesser.

Under det senaste året har vi sett ett antal exempel på hur viktiga beslut har flyttats från kommunstyrelsen till PSS och där KS genom borttagandet av ovannämnda § 7 icke får den information som de nya bestämmelserna avsåg att säkra. Det senaste exemplet är turerna kring Roskullen i Hindås. Den maktkoncentration, som genom den 1999 införda politiska organisationen skett till kommunstyrelsen, får inte ytterligare förstärkas genom att PSS i viktiga frågor ersätter kommunstyrelsen eller gör behandlingen i KS rent formell..

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs att kommunfullmäktige

uppdrar åt kommunstyrelsen att med omedelbar verkan återinföra i sin helhet de bestämmelser som antogs av kommunstyrelsen 2006-04-03, § 130.

Gunnar Carlson, KP

08-05-26   Ekonomisk bedömning av olika tillväxtmål

Målet för kommunens expansionstakt är idag en befolkningsökning på 1% per år, vilket styr befolkningsprognos, bostadsförsörjningsprogram och investeringsbudget. De politska partierna har hittills vägrat diskutera konsekvenserna av detta tillväxtmål och att det i praktiken oftast överskrids. Vi yrkar på att man beräknar hur en tillväxttakt på 0,5, 1,0 respektive 2,0 % skulle inverka investeringar, upplåning och kommunens budget.

Kommunfullmäktige beslutade som del av budgeten för 2008-2010 att målet för kommunens expansion skall vara en befolkningsökning på 1% per år. Denna målsättning ligger till grund för befolkningsprognos och bostadsförsörjningsprogram som i sin tur styr såväl lokalresursplan som investeringsbudget.

Befolkningsökningen 2007 uppgick till 1,8%. Av inflyttningen i de fyra kommundelarna var antalet barn i förskole- och grundskoleåldern 331 resp. 131. I förskoleåldern är omflyttningen inom kommunen 48 barn, resten av inflyttningen är utifrån. Detta ställer varje år nya krav på investeringar för full behovstäckning i förskolan. Första kvartalet 2008 ökade befolkningen med 157 personer vilket pekar på en befolkningstillväxt som, liksom 2007, med råge överskrider det av fullmäktige beslutade målet.

De politiska blocken har hittills vägrat debattera konsekvenserna av det fastlagda tillväxtmålet och det faktum att detta blivit ett minimimål i stället för ett maximum. Målet 1% tillkom på sin tid för att förhindra att Härryda, i likhet med andra kommuner, skulle förbygga sig i 90-talets lågkonjunktur. En ny lågkonjunktur är nu sannolikt på väg.

En fortsatt expansion med byggnation i områden utan spårbunden kollektivtrafik bryter mot de av GR fastlagda riktlinjerna och mot de krav på minskad fordonstrafik som dagligen upprepas i miljödebatten. Den långsiktiga effekten på kommunens ekonomi framgår redan av den beräknade 70%-iga ökningen av kommunens upplåning 2008—2010. Det är oansvarigt att fortsätta påstå att man arbetar efter 1%-målet när man medvetet planerar för en högre expansion. Det blir ännu mer oansvarigt när man inte gör ekonomiska bedömningar av konsekvenserna av denna politik. Osäkerheten om konjunkturutvecklingen ställer ytterligare krav på framförhållning och kunskap om effekten av olika tillväxtalternativ. Kostnaderna för en okontrollerad tillväxt får inte, som nu sker, skjutas över på kommande generationer skattebetalare.

Med hänvisning till ovanstående hemställs att fullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen

Gunnar Carlson, KP

2008-05-19   De äldres hälsa

När kommunpartiets tidigare motion om näringstillståndet på våra äldreboende behandlades i fullmäktige, rådde stor enighet om att frågan om de äldres hälsa är mycket viktig, men att den bör behandlas i större sammanhang, där alla faktorer av betydelse för de äldres hälsa ingår. Föreliggande motion föreslår en sådan bred studie, förslagsvis inom Sociala beredningen.

När kommunpartiets motion om näringstillståndet hos vårdtagare inom det särskilda boendet behandlades i KF var talarna eniga om att frågan om de äldres hälsa har stor betydelse, för den enskilde liksom för folkhälsan i kommunen. Partierna ville dock se frågan i ett större sammanhang. Många olika faktorer påverkar, även om näringstillståndet inom våra äldreboenden blivit särskilt uppmärksammat av Socialstyrelsen under senare tid.

Kommunpartiet har tidigare belyst några av dessa faktorer i våra motioner om friskvård i bostadsnära områden, hemrehabilitering för äldre, avtal med HSN7 om sjukgymnastik, terapi och hjälpmedel, behovet av en kommundietist samt sällskapsdjur inom äldreomsorgen. Andra viktiga faktorer som påverkar äldres hälsa är bl.a. kost, motion, mänskliga kontakter samt fysiskt, intellektuellt och kulturellt stimulerande aktiviteter samt frågor som tandstatus och förmåga att tugga och svälja och effekter av medicinering på matlust och allmänfunktion.

Sedan övriga partier, trots ovan nämnda enighet, avslagit vår motion om näringstillståndet hos våra vårdtagare så föreslår vi därför nu ett samlat grepp genom ett särskilt projekt kring de äldres hälsa. Ett sådant projekt kan drivas inom sociala beredningen eller i en särskild tillfällig beredning för framtagning av förslag till mål och praktiska åtgärder för att förbättra folkhälsan hos de äldre i kommunen.

Då det aktuella näringstillståndet hos våra vårdtagare har stor betydelse bör man i ett inledningsskede undersöka näringstillståndet vid förslagsvis dels ett särskilt boende och dels hos en grupp vårdtagare inom hemtjänsten.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs att

Nils Bengtsson, KP

08-03-25   Inskränkning av handhavandet av fyrverkerier

Varje år inträffar allvarliga olyckor med fyrverkerier och tusentals kg tungmetaller hamnar i naturen, Äldre människor och tusentals hundar skräms, Varje kommun kan i sina lokala föreskrifter bestämma om fyrverkerier skall begränsas. Motionären vill att kommunstyrelsen skall införa begränsningar mot fyrverkerier i den lokala ordningstadgan.

Trots de lagar och förordningar som gäller fyrverkerier inträffar varje år allvarliga olyckor. Nyårsnatten 2007 fick ca 300 personer söka vård, en 16-årig pojke dog. Tusentals kg tungmetaller, främst bly och kadmium från fyrverkerier hamnar i naturen. Äldre människor och tusentals hundar skräms av en ohejdad användning. Nyår och påsk bortses från både ordningsstadga, djurskyddslag och miljöhänsyn.För att få lov att köpa 2 gram krut = en patron, måste man ha vapenlicens. Men har man fyllt 18 år kan man utan vidare och helt lagligt köpa 5 kg krut i form av raketer och bomber, förvara dessa hemma i bostaden och i praktiken okontrollerat skjuta av dessa var som helst.

Varje kommun kan i sina lokala ordningsföreskrifter bestämma hur fyrverkerier skall hanteras, om de endast skall säljas till den som har särskilt tillstånd att arrangera fyrverkeri eller om de rent av skall förbjudas. I vårt grannland Finland har man beslutat att begränsa skjutandet av fyrverkerier och lokala begränsningar finns på olika håll i världen. För att inte förta det festliga i firandet av t.ex. nyår anordnas också lokalt kommunalt fyrverkeri.

Vår kommun skulle genom införandet av begränsande bestämmelser i den lokala ordningsstadgan kunna visa att vi värnar om de människor som inte vill bli utsatta för okontrollerat ”fyrverkeriande”, tar hänsyn till de djur som mer än vi människor far illa av höga ljud och minskar spridningen av tungmetaller i naturen. Härryda skulle kunna vara bland de första kommunerna i Sverige som vågar ta ett sådant viktigt steg.

Med hänvisning till ovanstående hemställs:

Peter Brych, KP

08-03-03   Rättshjälp för kommunmedborgare

Vid avslag på ansökningar om hemtjänst, äldreboende, färdtjänst eller parkeringstillstånd hänvisas den sökande till att överklaga. Många saknar dock möjlighet att anlita juridisk expertis, medan kommunen kan driva ärendet på skattebetalarnas bekostnad. Om kommunen inte följer lagakraftvunnen dom, hänvisas den enskilde till domstol. Det är därför viktigt att mer jämlikhet skapas mellan kommunen och den ekonomiskt underlägsne medborgaren. Motionärerna föreslår att man skall utreda möjligheterna att stödja medborgare som saknar egna möjligheter att överklaga eller driva en rättsprocess.

Kommunen har i ökande utsträckning i samband med att man avslagit ansökningar inom områdena socialtjänst, hemtjänst, anhörigvård, färdtjänst och parkeringstillstånd påtalat att om den sökande inte är nöjd så kan man utnyttja rätten till överklagande. Liknande situation uppstår ofta inom bygglovsområdet. Möjligheten att framgångsrikt överklaga blir ofta helt beroende på hur kommunens egna riktlinjer eller tilläggsföreskrifter formulerats. I allt större utsträckning skrivs dessa regler så att de försvårar i stället för förenklar för medborgaren att juridiskt hävda sig mot kommunen.

Många medborgare saknar möjligheter att själva överklaga och anlitandet av juridisk hjälp innebär då kostnader för den enskilde samtidigt som kommunen på skattebetalarnas bekostnad kan driva frågorna och, om så anses nödvändigt, anlita utomstående juridisk expertis. Likheten inför lagen sätts därmed ur spel och att den klagande anser sig vara i underläge mot kommunen gör att man inte orkar driva vad som skulle kunna resultera i att man fick rätt mot kommunen. Frågan har aktualiserats genom att medborgare på senare tid i ett antal fall tvingats ta utomstående hjälp. Kommunen har också vägrat följa lagakraft-vunnen dom och har i detta sammanhang hänvisat personen i fråga till talan i domstol. Kommunen är liksom den drabbade medborgaren medveten om att den enskilde då påtar sig en kostnad som kan bli betydande medan kommunen bara skickar notan vidare till medborgarna via skatten. Rättssäkerheten för den enskilde blir därmed illusorisk.

Kommunpartiet har tidigare föreslagit inrättandet av en medborgarombudsman för att dels förhindra att potentiella konflikter mellan medborgare och kommun onödigtvis tvingas till avgörande i domstol och dels genom en oberoende instans kunna på sakliga grunder söka lösa uppkomna tvister. Kommunens särställning när det gäller överklaganden i rättsinstanserna visar på behovet att lösa tvister lokalt. Förslaget om medborgarombudsman har dock hittills mött totalt motstånd från förvaltning och kommunledning och har röstats ner i fullmäktige, gemensamt av de två politiska blocken.

Oförmågan att inse problemet fjärmar politikerna från medborgarna, skapar bristande respekt för tjänstemän och politiker och leder till ett ökande missnöje som ofta tar sig uttryck i artiklar i media. När dessa ärenden påtalas av kommunpartiet anklagas vi för att skapa missnöje och göra politik av detta. Detta sätt att förenkla problemet bortser från att vi politiker fått förtroendet att företräda medborgarna och att kommunens tjänstemän är anställda för att tjäna medborgarna. Detta kommer i bakgrunden och att segra över ”trilskande” medborgare har i stället blivit en prioritet för både politiker och tjänstemän.

Det är viktigt att jämlikhet skapas mellan den skattefinansierade byråkratin och de ekonomiskt underlägsna medborgarna. Staten har löst detta genom att tillsätta olika ombudsmän som har att döma i situationer där medborgarna behöver en fristående juridisk granskning av fattade beslut. Kommunen bör undersöka på vilket sätt medborgarens möjlighet att få rätt mot kommunen kan stärkas. Utöver möjligheten att anställa en medborgarombudsman kan kommunen t.ex. upphandla advokattjänster att kunna gratis utnyttjas av de medborgare som vid tvist med kommunen behöver juridiskt biträde. Därmed skapas jämställdhet mellan kommun och medborgare. Detta bedöms också få en återhållande effekt när det gäller kommunens utnyttjande av sitt överläge och därmed i sig reducera behovet av rättslig prövning.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson, KP | Peter Brych, KP

08-03-03   Satsning på hemrehabilitering för äldre

Genom en koncentrerad satsning på rehabilitering i hemmet har man i Östersunds kommun med stor framgång hjälpt enskilda att återvinna och förbättra funktioner och förmåga samt att fördröja försämring av sin hälsa. Resultatet är att behovet av hemtjänst och särskilt boende har senarelagts och kvarboende i hemmet förlängts. Motionären vill därför att man närmare skall studera dessa erfarenheter och ta fram förslag och konsekvensanalys till en liknande satsning i vår kommun.

Östersunds kommun prisbelönades i höstas för sin satsning sedan år 2000 på hemrehabilitering för att höja äldres livskvalitet och minska deras behov av hemtjänst. Man skapade ett team av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndsbedömare, sköterskor och vårdbiträden för att utifrån ett helhetsperspektiv hjälpa enskilda att återvinna och bibehålla funktioner och förmåga, fördröja en försämring av hälsan samt stärka den enskildes självkänsla och livskvalitet. Resultatet uppges med råge ha motsvarat förväntningarna för den enskilde såväl som för äldreomsorgens ekonomi genom att behovet av hemtjänst och särskilt boende väsentligt senarelagts och att kvarboendet i hemmet förlängts.

De uppgivna resultaten i Östersunds kommun är så positiva att de rimligen bör noga studeras även i vår kommun. I samband härmed bör man undersöka erfarenheter också på andra håll av folkhälsohöjande insatser med träning och rehabilitering för seniorer för att bl.a. reducera behovet av hemtjänst.Möljligheten att genom en satsning på hemrehabilitering enligt Östersundsmodellen minska behovet av särskilda äldreboenden är av särskilt intresse med hänsyn till den risk för akut platsbrist inom Härryda kommuns äldreomsorg som påtalats av kommunens mark-och bostadschef.

Med hänvisning till vad som ovan sagts yrkas:

Eija Tolonen, KP

08-02-04   Prissättning vid försäljning av kommunal tomtmark

Härryda kommun säljer kommunal tomtmark till väsentligt lägre pris än grannkommunerna, varför vi föreslår en undersökning av tillämpade priser och framtagning av en ny prispolitik.

Härryda kommuns prissättning vid försäljning av kommunal tomtmark för såväl bostadsbyggande som till företag förefaller ligga väsentligt lägre än de priser som tillämpas av vissa av våra grannkommuner. I Mölndal såldes nyligen tomtmark till ett redan i kommunen etablerat företag för 995 kronor per kvm, medan Härryda säljer företagstomter för så lågt pris som 400 kr/m².

Samtidigt som lägre priser innebär en osund konkurrens med dessa kommuner så ger detta lägre intäkter för Härryda kommun och undandrar därmed kommunen inkomster som väl behövs för investeringar i bl.a. ny mark.

Försäljning av kommunal mark för bostadsbyggande sker också till priser som ofta understiger såväl marknadspris som taxerat markvärde i jämförbara områden. Ett exempel är bl.a. försäljning av 30 tomter i Nysäter till en exploatör till ett pris långt under markpriset i området och i närliggande områden. Vi kan inte se att det lägre priset påverkar priset för den slutlige köparen av färdigbyggda hus och priset är därmed en omotiverad subvention till det exploaterande företaget.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson, KP 

08-02-04   Översyn av organisationen inom samhällsbyggnad

På senare tid har arbetssättet inom samhällsbyggnadssektorn upprepade gånger visat allvarliga brister, vilket lett till felaktiga beslut och merarbete. Vi yrkar därför i motionen på en opartisk översyn av sektorn och dess arbetssätt.

Härryda kommuns prissättning vid försäljning av kommunal tomtmark för såväl bostadsbyggande som till företag förefaller ligga väsentligt lägre än de priser som tillämpas av vissa av våra grannkommuner. I Mölndal såldes nyligen tomtmark till ett redan i kommunen etablerat företag för 995 kronor per kvm, medan Härryda säljer företagstomter för så lågt pris som 400 kr/m².

Samtidigt som lägre priser innebär en osund konkurrens med dessa kommuner så ger detta lägre intäkter för Härryda kommun och undandrar därmed kommunen inkomster som väl behövs för investeringar i bl.a. ny mark.

Försäljning av kommunal mark för bostadsbyggande sker också till priser som ofta understiger såväl marknadspris som taxerat markvärde i jämförbara områden. Ett exempel är bl.a. försäljning av 30 tomter i Nysäter till en exploatör till ett pris långt under markpriset i området och i närliggande områden. Vi kan inte se att det lägre priset påverkar priset för den slutlige köparen av färdigbyggda hus och priset är därmed en omotiverad subvention till det exploaterande företaget.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp) 

08-02-04   Översyn av organisationen inom sektorn för samhällsbyggnad

På senare tid har arbetssättet inom samhällsbyggnadssektorn upprepade gånger visat allvarliga brister, vilket lett till felaktiga beslut och merarbete. Vi yrkar därför i motionen på en opartisk översyn av sektorn och dess arbetssätt.

Under senare år har vi tvingats konstatera att arbetet inom sektorn för samhällsbyggnad försatt kommunens medborgare och politiska beslutsfattare i situationer där det kan konstateras uppenbara brister som lett till betydande arbete och kostnader för kommunen.

Exempel på sådana ärenden är på senare tid hanteringen av förhandlingarna i det nu återtagna expropriationsärendet i Önneröd, underlaget för expropriationsbeslutet i Södra Kullbäckstorp, påståendet om samråd och förhandlingar med Mölndal i förslaget till beslut om program för detaljplan i Södra Kullbäckstorp, framtagandet av detaljplaneändringarna i Lahall-Finnsjön och nu senast domstolstrots i ett omskrivet färdtjänstärende.

I hanteringen av planerna på golfanläggningar vid Vällsjön har kommunens samtliga beslut efter överklaganden underkänts i länsstyrelse, länsrätt och miljödomstol. I Vällsjöärendet, liksom i ärendet Landvetter Park har beslutsfattarna undanhållits viktigt material och av kommunstyrelsen fattade beslut inte fullföljts men trots detta drivits igenom i fullmäktige.

Kommunen har genom hanteringen åsamkats betydande extraarbete och kostnader. Det är också tydligt att andra för medborgarna viktiga ärenden fått stå tillbaka för dessa arbets-insatser som sektorn prioriterat. Det faktum att fattat beslut om offentlighet kring vad som sker i de politiska sektorsamråden icke genomfördes, har bidragit till den slutenhet som omgärdar sektorns arbete.

Öppenhet och korrekt information som underlag för beslut är grundläggande för en fungerande demokrati. Detta kräver en god organisation som skapar förtroende hos både medborgare och politiker. Det räcker inte att den politiska ledningen i ovan nämnda fall gått ut i försvar på den kritik som framförts.

Det krävs därför en opartisk granskning av verksamheten och dess organisation. Detta är inte minst viktigt med tanke på de för kommunens framtid viktiga beslut som skall fattas och genomföras vad gäller både bostadsbyggande och infrastruktur. Det är här särskilt viktigt att arbetet med den nya översiktsplanen sker på ett öppet och effektivt sätt. Personalavgång inom sektorn under denna period ställer också krav på en översyn av organisationen inom sektorn.

Med hänvisning av vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

08-01-28   Avtal med HSN7 om sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedel

Partille kommun har nyligen träffat avtal med Hälso och Sjukvårdsnämnden om att ta över ansvaret för rehabilitering och friskvård, varför vi begär att ett liknande avtal tecknas av Härryda kommun där även behandling i varmvattenbassäng ingår.

Kommunpartiet har i tidigare motioner och senast i samband med våra budgetförslag för 2007 och 2008 tagit upp frågan om att kommunen skulle medverka till att återskapa de möjligheter till rehabilitering som försvann i samband med att avtalet mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 (HSN7) och Hälsans Hus upphörde 2005. Vi har då fått informationen att ett samarbete mellan kommunen och regionen inte var möjligt och att detta var en rent regional angelägenhet.

Vi kan nu konstatera att Partille kommun 2007-10-22, DnrHSN7-92-2007, med HSN7 träffat ett avtal om just ett sådant samarbete som vi förordat.

Härryda kommun hade före uppsägningen av avtalet med Hälsans Hus och har fortfarande i kommunen den resurs i form av varmbassäng som tillsammans med tillgång till sjukgymnaster var och är en viktigt del av en rehabiliteringsverksamhet. Vid upphörandet av avtalet nyttjandes anläggningen i Hälsans Hus av mer än 800 personer. Vid en förra året genomförd enkät av den Patientförening som bildats var de som ansåg sig vara i behov av en sådan möjlighet över 300 personer. Behovet finns alltså liksom tillgången till sådana resurser.

Partille kommun och HSN7 har genom sitt avtal visat att några principiella invändningar icke finns mot ett motsvarande avtal mellan Härryda kommun och HSN7. Genom ett sådant avtal med HSN7 skulle Härryda kommun kunna tillgodose det behov inom kommunen som våra medborgare nu måste avstå från av praktiska ekonomiska skäl eller tillgodose genom utnyttjande av avlägsna och hårt belastade enheter i annan kommun. Förutom fördelarna för de behövande i vår kommun skulle betydande positiva effekter kunna vinnas vad gäller rehabilitering och folkhälsa i vår kommun, framförallt för funktionshindrade och äldre medborgare.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställer vi

Gunnar Carlson (kp) Eija Tolonen (kp) Nils Bengtsson (kp)

08-01-07   Effekten av brottsförebyggande åtgärder

Vi vill att fullmäktige skall ge kommunstyrelsen i uppdrag att låta utreda resultatet av olika brottsförebyggande åtgärder och hur återanpassningen av på olika sätt omhändertagna ungdomar lyckats.

Alltfler unga döms till sluten ungdomsvård och vård inom socialtjänsten. En utredning har nyligen konstaterat att mellan 60 och 84 procent av de intagna i sluten ungdomsvård återfaller i brott efter utskrivning. I vilken utsträckning ungdomar med vård inom socialtjänsten fortsätter i kriminalitet är okänt.

Kommunerna får ett allt större ansvar för såväl förebyggande som uppföljande verksamhet för att förebygga att ungdomar fastnar i kriminalitet, liksom att återanpassning sker genom effektiva insatser för sådana som varit föremål för samhällets olika insatser. Betydelsen av att sådana kommunala insatser fungerar är viktigt för ungdomarna men också för samhället i stort.

De tendenser vi ser till ökande ungdomskriminalitet i vår kommun ger allvarliga signaler. Möjligheten att motverka detta blir beroende på kunskap om resultatet av olika förebyggande åtgärder och hur uppföljningen och återanpassningen av på olika sätt omhändertagna ungdomar lyckas. Någon redovisad sådan kunskap finns inte i dag betr. situationen i vår kommun. Det finns därför anledning att ta fram sådan information som underlag för kommunala insatser.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

Peter Brych (kp)

08-01-05   Riktlinjer för besvarandet av motioner

Det är på tiden att förvaltningen äntligen i sina motionssvar åtminstone följer de riktlinjer för detta som man själv har satt upp, samt att kommunstyrelsen låter bearbeta dessa riktlinjer att motsvara politikernas ytterligare behov av beslutsunderlag.

Enligt kommunallagen får ett ärende väckas av ledamot i fullmäktige genom motion. Detta är en viktig del av den kommunala demokratin som ger den enskilde ledamoten möjlighet att i den beslutande församlingen fullgöra sitt åtagande mot väljarna genom att aktualisera frågor av betydelse för medborgarna. Motionsinstitutet har stor betydelse i Härryda kommun där nämnder ersatts med endast en nämnd och fullmäktigeberedningar utan rätt för den enskilde att aktualisera sina frågor.

Förvaltningen har 2004-06-03 utarbetat ”Några råd om hus man skriver yttrande över motioner”. I detta anges att ”det är viktigt att yttrandet besvarar de frågor eller förslag som motionen innehåller. Vad yttrandet i övrigt skall innehålla framgår av instruktionen innehåll i tjänsteskrivelse”.

Det kan på senare tid konstateras att förvaltningen icke följer dessa instruktioner i sitt besvarande av lämnade motioner. För kommunpartiets del utgör svaren på motionerna Angående kollektivtrafik till nya bostadsområden och Angående nyttan för medborgarna av expansion, som behandlades vid fullmäktiges sammanträde 2007-12-17, klara exempel på detta.

Ledamöter som väcker motion har ett berättigat krav att bli behandlad på det sätt som förvaltningen själv fastlagt. Om så icke sker utgör detta ett hot mot den kommunala demokratin och innebär med vår beredningsorganisation att fullmäktiges enskilda ledamöter förhindras att på ett effektivt sätt fullgöra sitt uppdrag som förtroendevalda representanter för kommunens medborgare och då särskilt för de väljare som givit dem sitt förtroende i allmänna val.

Den praxis som utvecklats när det gäller vissa motionssvar kräver att fullmäktige genom beslut fastställer de riktlinjer som skall gälla för förvaltningens besvarande av motioner. Utgångspunkten för sådana riktlinjer kan vara de råd och rekommendationer som redan finns men som icke konsekvent tillämpas vid besvarandet av alla motioner.

Med hänsyn till vad som ovan anförts hemställs

Gunnar Carlson (kp) 

08-01-05   Förnyad motion om energibesparingsprogram

I höstas röstade fullmäktige ner vår motion om ett övergripande, samlat energibesparingsprogram för kommunen där vederbörlig hänsyn tas till dagens oro för växthuseffekten och klimatförändringarna och behovet av mer långtgående och snabba åtgärder. I förhoppning att fullmäktige idag skall känna en högre angelägenhetsgrad, tar vi åter upp frågan.

Vid kommunfullmäktiges oktobersammanträde röstades en motion från undertecknad ner av fullmäktige på förslag av sektorn och kommunstyrelsens ordförande, biträtt av kommunstyrelsen.

I efterhand kan vi alla konstatera att förvaltningens och politikernas ställningstagande rimmade illa med den debatt som förts och förs i både vårt land och internationellt. Någon skrev nyligen att ”Sveriges befolkning har vaknat till och oron för växthuseffekten får många att se över sin livsstil. Klimatförändringar, rent vatten och konflikter är en realitet i vår tillvaro. Som vi kan välja att blunda för eller ta itu med.”

Många kommuner ser nu över sin roll i det nationella och globala arbetet med att inom sina områden medverka till åtgärder för att motverka en fortsatt klimatförsämring. Att i detta läge – som förvaltningen gjorde i sitt avslagsförslag – påstå att vi i Härryda gör vad som krävs baserat på snart fem år gamla riktlinjer inom energiområdet är skrämmande. Att en majoritet av fullmäktige anslöt sig till detta synsätt är ännu mer skrämmande. I Härryda kommun befinner vi oss nu i början av 2008 i en situation där kommunfullmäktige bör ta sitt ansvar för våra medborgares framtid och ge nya mål och riktlinjer för miljö- och energibesparings-åtgärder baserade på dagens verklighet.

Genom att återigen ta upp frågan om ett uppdaterat energibesparingsprogram i denna motion bereds fullmäktige återigen en möjlighet att visa att man arbetar i takt med övriga världen och är beredda att ta sitt ansvar för ett progressivt agerande i energi och klimatfrågorna i vår kommun. En åtgärd kan vara att uppdra åt samhällsbyggnadsberedningen att ta fram ett politiskt förslag till energibesparingsprogram att snarast underställas fullmäktige för beslut och genomförande.

Med hänvisning till vad som ovana sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-12-17   Adjungering av ledamöter till KFs fasta beredningar

I motionen motiveras och yrkas att partierna skall få rätt adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar.

Dåvarande demokratiberedningen diskuterade under förra mandatperioden bl.a. frågan om partiernas rätt att adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar. Nuvarande regler begränsar valet av ledamöter i dessa beredningar till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Därutöver finns möjlighet för varje parti att adjungera, för småpartierna, ytterligare en icke förtroendevald ledamot.

Reglerna begränsar möjligheten att nyrekrytera och träna nya politiker utan att det tjänar något annat syfte än att följa ett etablerat regelverk. Möjligheten att bredda basen för politiska uppdrag och öka möjligheten att rekrytera nya politiker borde därför väga tyngre. Så var fallet i den gamla nämnorganisationen där valet till nämnder var helt fristående från personanknytning till fullmäktige och därmed blev en utmärkt rekryteringsbas för många som i dag sitter i vår fullmäktigeförsamling.

För att bibehålla anknytningen till fullmäktige kan varje parti vara skyldigt att ha åtminstone en ledamot i varje fast fullmäktigeberedning, vald bland ordinarie ledamöter eller ersättare i fullmäktige. Resterande ledamot eller ledamöter kan av partiet rekryteras från fullmäktiges ledamöter eller ersättare eller tillsättas genom adjungering av en person utanför fullmäktige. För att ge anknytning till valprocessen skulle kravet eventuellt kunna ställas att sådan adjungerad person skall ha funnits på partiets valsedel vid föregående val.

Gällande lagstiftning förhindrar inte att fullmäktige fattar sådant beslut.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp) Birgitta Olsson (mp) Rickard Joelsson (v)
Nils Bengtsson (kp) Lars Modin (mp)

07-12-06   Hyresrätter genom förtätning i Säteriområdet

I motionen motiveras och yrkas att partierna skall få rätt adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar.

Dåvarande demokratiberedningen diskuterade under förra mandatperioden bl.a. frågan om partiernas rätt att adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar. Nuvarande regler begränsar valet av ledamöter i dessa beredningar till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Därutöver finns möjlighet för varje parti att adjungera, för småpartierna, ytterligare en icke förtroendevald ledamot.

Reglerna begränsar möjligheten att nyrekrytera och träna nya politiker utan att det tjänar något annat syfte än att följa ett etablerat regelverk. Möjligheten att bredda basen för politiska uppdrag och öka möjligheten att rekrytera nya politiker borde därför väga tyngre. Så var fallet i den gamla nämnorganisationen där valet till nämnder var helt fristående från personanknytning till fullmäktige och därmed blev en utmärkt rekryteringsbas för många som i dag sitter i vår fullmäktigeförsamling.

För att bibehålla anknytningen till fullmäktige kan varje parti vara skyldigt att ha åtminstone en ledamot i varje fast fullmäktigeberedning, vald bland ordinarie ledamöter eller ersättare i fullmäktige. Resterande ledamot eller ledamöter kan av partiet rekryteras från fullmäktiges ledamöter eller ersättare eller tillsättas genom adjungering av en person utanför fullmäktige. För att ge anknytning till valprocessen skulle kravet eventuellt kunna ställas att sådan adjungerad person skall ha funnits på partiets valsedel vid föregående val.

Gällande lagstiftning förhindrar inte att fullmäktige fattar sådant beslut.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp) Birgitta Olsson (mp) Rickard Joelsson (v)

Nils Bengtsson (kp) Lars Modin (mp)

07-12-06   Hyresrätter genom förtätning i Säteriområdet

I motionen påtalas bristen på hyresrätter för ungdomar som vill bo kvar i kommunen och för äldre som behöver lämpligare boende och föreslås att man för ändamålet gör en förtätning av Säteriområdet i Förbos regi, t.ex. genom påbyggnad av befintliga parkeringsdäck.

Bristen på hyresrätter för ungdomar som vill bo kvar i kommunen och för äldre som behöver bo marknära eller i hisshus är ett beklagligt faktum för dessa medborgare i vår kommun. Den byggnation som föreslås i bostadsförsörjningsprogrammet för åren 2008-2012 ändrar inte på detta. Byggandet kommer även fortsättningsvis att företrädesvis vara inriktat på villaområden av typen Nysäter, med huspriser f.n. i prisläget 4,4 mkr och bostadsrätter och hyresrätter från 10.000 kr i och uppåt i månadskostnad.

Mölnlycke har under många år fått utvecklas till att ersätta Askim, Kullavik och Särö som inflyttningsområde för Göteborgare. Detta i stället för att skapa goda förutsättningar att tillgodose bostadsbehovet hos de egna medborgarna. De planerade bostäderna i Södra Kullbäckstorp och Landvetter Park följer denna i våra bostadsförsörjningsprogram etablerade bostadspolitik.

Kommunpartiets företrädare SPI lade i april 2003 en motion, med Centerpartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna som medmotionärer, om bostadsförsörjningen i Mölnlycke. I denna föreslogs att kommunen med sina 42 procent av ägandet i Förbo skulle använda detta allmännyttiga bolag för nybyggnation av mindre lägenheter med hyresrätt. I motionen redogjordes tydligt för de fördelar ett sådant byggande skulle innebära för både kommunen och de medborgare vars behov därmed skulle tillgodoses.

Motionen avslogs av sektorn för samhällsbyggnad med motiveringar som saknade sakligt underlag. Politiker som medverkat till motionen anlitade därför själva ett konsultföretag med expertkunnande när det gällde påbyggnad på befintliga parkeringsdäck. Av deras utredning framgick att de tekniska påståenden som gjorts av sektorn helt saknade saklig grund. Tillsammans med Förbo lyckades dock förvaltningen få ett politiskt förankrat avslag på motionen. Kommunen sitter därför i dag i samma situation som 2003 när det gäller bostäder för unga och äldre samtidigt som alla partier talar om betydelsen av att tillgodose dessa gruppers behov av bostäder.

Under senaste året har argumentet tillkommit att det inte längre är ekonomiskt möjligt att bygga hyresrätter. Detta kan möjligen vara riktigt när det gäller privat byggande med vinstintresse men kan inte accepteras när det gäller s.k. allmännyttiga bolag som Förbo. Dessa tillkom för att ge medborgarna i aktuella kommuner goda och billiga bostäder med hyresrätt. Förbo är ett bolag med god ekonomi, som i linje med syftet med dess tillkomst, borde användas för att i nuvarande läge tillgodose Härrydas och övriga ägarekommuners stora behov av just hyresrätter. Vinstintresset bör här underordnas samhällsintresset.

För en förtätning i Säteriområdet behöver inte en byggnation räkna med kostnader för tomtmarken. Fjärrvärme finns framdraget till området. Gator och vägar finns redan, liksom förskolor och skolor. En inflyttning av ungdomar som flyttar hemifrån och av äldre kräver inte en utbyggnad av vare sig förskolor eller skolor. Ett äldreboende finns som kan ge den basservice som ett ökat antal äldre kan behöva. Busstrafik till Göteborg finns och kan förbättras samtidigt som pendeltrafik till Mölnlycke centrum och bussterminal kan ge ett ökat trafikunderlag. Med ett ökat antal boende skapas också bättre förutsättningar för kommersiell service i området, vilket skulle kunna göra området attraktivare för redan boende.

Mot bakgrunden av vad som ovan anförts är det enligt vår uppfattning viktigt att kommunens politiker tillser att direktiv ges till förvaltningen att ta fram förslag till hur Säteriområdet skulle kunna användas som bostadspolitiskt instrument för att tillgodose det behov av mindre lägenheter med hyresrätt som finns i kommunen. I den mån detta visar sig nödvändigt för ekonomin bör också ett mindre antal bostadsrätter för äldre som flyttar ut från sina nuvarande bostadsrätter kunna uppföras. Kommunen bör också möta det behov av BGT-boende som visats genom efterfrågan på det nya boendet i Mölnlycke Centrum.

Kommunledningen bör också ta upp förhandlingar med övriga ägarekommuner i Förbo med sikte på att nå en överenskommelse där Härrydas intresse av denna byggnation kan tillgodoses.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp), Eija Tolonen (kp)

07-10-25   Temadebatter i kommunfullmäktige

Vi begär att fullmäktige genom temadebatter skall få möjlighet att fritt diskutera angelägna frågor och därmed minska behovet av att i motioner, interpellationer och frågor tvinga fram ställningstaganden i sådana frågor från förvaltning och den politiska ledningen.

Kommunallagen ger ledamöterna i fullmäktige rätten att lägga motioner och ställa interpellationer och frågor. Denna rätt har stor betydelse för fullgörandet av uppdraget att företräda medborgarna och sina väljare. Särskild betydelse har det för sådana partier som i dagens blockpolitiskt dominerade demokrati saknar företrädare i andra beslutande organ.

Kommunpartiet är ett sådant parti som av de politiska blocken uteslutits från andra beslutande organ. Vi aviserade därför redan efter valet att vi kommer att utnyttja denna vår lagliga rätt att till debatt i fullmäktige ta upp frågor av betydelse, inte bara för våra väljare, utan också för att ge aktuella frågor den offentlighet som är grundstenen i vårt demokratiska system.

Ett annat sätt att få en offentlig debatt kring väsentliga frågor fanns med bland de förslag som togs fram av den tidigare demokratiberedningen. Förslaget om temadebatter ligger sedan dess hos fullmäktiges presidium.

Temadebatter skulle ge fullmäktige möjlighet att inför medborgarna diskutera angelägna frågor och ge riktlinjer för de fasta fullmäktigeberedningarna att fortsätta bearbeta dessa och ta fram inriktningsmål för politiken inom berörda områden. Helt i linje med idén bakom den nya politiska organisation som infördes efter 1998.

Införandet av temadebatter skulle kunna ta bort en del av behovet att i motioner, interpellationer och frågor tvinga förvaltningens och den politiska ledningen att ge svar på sådant som skulle kunna behandlas i temadebatterna. Tillsammans med beslutet att från 2008 radiosända fullmäktiges sammanträden kommer detta att ge medborgarna bättre möjlighet att följa de olika partiernas och de enskilda ledamöternas politiska ställningstaganden och deras sätt att fullfölja de löften som ges i valrörelserna.

Mot bakgrunden av ovanstående yrkas

Gunnar Carlson (kp)

07-10-25   Yttranderätt för ersättare i kommunfullmäktige

Det påpekas att fullmäktiges ersättare i vår kommun endast är arvoderade åhörare som saknar rätt att yttra sig. Kommunallagen lägger inte hinder i vägen för motionens förslag att ge ersättarna yttranderätt, vilket också skulle underlätta rekrytering och utbildning av nya politiker.

I den under förra mandatperioden arbetande demokratiberedningen diskuterades frågan om yttranderätt för ersättare i kommunfullmäktige. Detta ledde inte till något förslag från beredningen men undertecknad tog upp denna fråga i det egna yttrande som bifogades beredningens slutrapport.

I mitt yttrande konstaterades att ersättarna i fullmäktige inte har någon yttranderätt annat än då man tjänstgör som ordinarie ledamot. I övrigt är ersättaren i realiteten en arvoderad åhörare i fullmäktige. Motioner, interpellationer eller fråga kan endast ställas om ersättaren tjänstgör. Om detta sker avgörs givetvis först på sammanträdesdagen.

Enligt fullmäktiges arbetsordning gäller följande; En motion väcks genom att den lämnas in till kommunkansliet eller lämnas in vid ett sammanträde med fullmäktige. En motion skall lämnas in senast tre veckor före det möte i fullmäktige då den är avsedd att behandlas. Interpellation skall lämnas in till kommunkansliet sju arbetsdagar före den sammanträdesdag den är avsedd att framställas. Fråga skall lämnas in till kommunkansliet senast sju arbetsdagar före den sammanträdesdag, den är avsedd att ställas.

Reglerna förhindrar att ersättare lägger motion eller ställer interpellation eller fråga för behandling vid nästkommande fullmäktige, även om partierna beslutat att vederbörande kommer att tjänstgöra. Reglerna medför också att ersättaren kan sakna yttranderätt när dennes motion eller interpellation besvaras. Möjligheten att byta in en ersättare utan att utbytt ordinarie ledamot fråntas yttranderätt blir med gällande regler för insättande av ersättare helt beroende på ärendenas turordning i dagordningen.

I förarbetena till kommunallagen (1990/91:117) konstateras att fullmäktige skall ha rätten att bestämma vilka som har rätt att delta i överläggningarna förutom ledamöterna. Något legalt hinder finns alltså inte för fullmäktige att medge yttranderätt för ersättare. En ändring av nuvarande regler skulle vitalisera fullmäktiges arbete, ge ersättarna en mera meningsfylld uppgift i fullmäktige och underlätta inskolningen av nya politiker.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-11-23   Tomtkön och principer för fördelning av tomter...

...för självbyggande

Möjligheten för kommuninvånare att få tillgång till tomter är liten i förhållande till efterfrågan, varför det är angeläget veta hur tomtkön ser ut och vilka principer som reglerar fördelningen av tomter för självbyggare.

Undertecknad ställde vid fullmäktiges sammanträde 2007-11-19 en fråga till kommunstyrelsens ordförande om tomtkön och fördelning av tomter för självbyggnad. Frågan kunde bara mycket översiktligt besvaras då den ansågs kräva ett omfattande arbete för att ta fram begärda uppgifter. Det aviserades då att frågan skulle aktualiseras på annat sätt vilket nu sker i form av en motion.

Efterfrågan på tomter i Härryda kommun är stor och tillgången till tomter liten i förhållande till denna efterfrågan. Möjligheten för invånare i kommunen att få tillgång till tomter för självbyggande är alltså begränsad.

Mot bakgrunden av denna situation är det av allmänt intresse att situationen vad gäller tomtkön och principerna för fördelning av tomter för självbyggande blir klarlagd. Från politisk synpunkt är det viktigt att fullmäktige får möjligheten att bedöma efterfrågan i samband med beslut om kommande bostadsförsörjningsprogram och kan fatta beslut om de principer som fortsättningsvis skall styra fördelningen av tomter.

Den information som behövs är hur nuvarande tomtkö ser ut vad gäller antal personer i kön, fördelning på personer bosatta i kommunen och i andra kommuner samt fördelningen av tomter för självbyggande under de senaste tre åren, fördelat på personer redan boende i kommunen och inflyttande från andra kommuner. Vidare behövs information om det antal tomter för självbyggande som kommer att finnas tillgängliga i nu gällande bostadsförsörjningsprogram.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-10-22 Införande av medborgarförslag och medborgarpanel

I enlighet med vad som tidigare föreslagits i Demokratiberedningen, yrkas att en form av motionsrätt införs för medborgarna, samt att en medborgarpanel organiseras, som snabbt kan ge en indikation på medborgarnas syn i viktiga konkreta frågor.

Den efter förra mandatperioden avvecklade demokratiberedningen diskuterade ingående frågan om införande av medborgarförslag och medborgarpanel i Härryda. Något förslag i frågan lämnades icke i beredningens två rapporter. Vi anser dock att det finns anledning att återigen aktualisera frågan.

Sedan den 1 juli 2002 har kommunfullmäktige och landsting möjlighet att införa s.k. medborgarförslag som ett led i att främja medborgerligt inflytande mellan valen. Detta skulle på ett konkret sätt öka möjligheten för medborgarna att bl.a. ta upp och före beslut påverka olika frågor som icke var aktuella inför valet.

En majoritet av landets kommuner har infört medborgarförslag liksom ett mindre antal landsting. Medborgarpaneler finns också i ett antal kommuner.

Det är vår uppfattning att ett sådant införande i Härryda skulle utveckla demokratin och ge kommunens politiker värdefulla synpunkter inför beslut.

Det finns på senare tid ett antal exempel på hur viktiga frågor som icke aktualiserats i valrörelserna kommit att dominera debatten. Frågan om växthuseffekten och möjligheterna att stoppa miljöförstöringen är en sådan fråga, som trots att den är global, kommer att ha stor betydelse för den lokala politiken i Härryda. Medborgare som bor i vår kommun bör därför få möjlighet att göra sin röst hörd inför de beslut som måste fattas av oss politiker.

En annan fråga som tagits till medborgarna i särskild ordning är den framtida utvecklingen av kommunen. Resultatet av fokusgrupper och enkäter är nu under övervägande i den särskilda beredningen med uppgift att ta fram inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Ett stort antal konkreta frågor kommer att aktualiseras i samband arbetet med översiktsplanen. Även här bör medborgarna få möjlighet att ge synpunkter på förslag som tas fram baserat på deras tidigare medverkan.

Mot bakgrunden av ovanstående hemställer vi:

Gunnar Carlson (kp), Rickard Joelsson (v)

07-09-30   Handikapprådets och Pensionärsrådets roll...

...i den politiska organisationen

Kommunstyrelsen inrättade i november 2005 en särskild arbetsgrupp bestående av 5 ledamöter med uppdrag att senast den 30 april 2006 se över kommunstyrelsens organisation och funktion med bl.a. en översyn av de politiska sektorsamråden.

Kommunstyrelsen beslutade 2006-04-03 i enlighet med arbetsgruppens förslag, bl.a. innefattande regler för politiska sektorssamråd och att kommunstyrelsen som operativt ansvarig för all verksamhet skall vara representerad i Handikapp- och Pensionärsråden genom minst en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen. Avsikten med detta var att åstadkomma en bättre samordning med de synpunkter som framkommer i dessa råd och medge att detta också fick genomslag i kommunstyrelsens beslut.

De nya reglerna för politiska sektorssamråd genomfördes aldrig. Representationen i Handikapp- och Pensionärsråden har genomförts men enligt icke-politiska representanter i dessa råd icke medfört någon förbättring vad gäller genomslag i kommunstyrelsen för deras synpunkter. Råden fungerar som diskussionsforum utan inflytande på de beslut som tas och inte tas men med stor betydelse för de medborgargupper som dessa representerar. Icke-politiska ledamöter har i praktiken blivit politisk gisslan gentemot sina medlemmar.

 

Handikapp- och Pensionärsrådens roll måste förändras så att de kan följa upp och utvärdera förvaltningens och kommunstyrelsens hantering av handikapp- och pensionärsfrågor. Former för att i praktiken kunna föreslå och utöva inflytande på kommunala beslut måste förbättras. Arbetet i dessa råd måste bli meningsfullt och bidra till den utveckling av demokratin i kommunen som alla partier påstår sig eftersträva.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-09-24   Vårdnadsbidrag för anhörigvårdare


Enligt meddelande från Socialstyrelsen har vi i landet 142000 dementa, varav 80000 vårdas i hemmet. Till detta kommer minst lika stora insatser av anhöriga för vård av icke-dementa äldre med funktionsproblem. De anhöriga gör alltså en avgörande vårdinsats, som det skulle innebära oerhörda kostnader för samhället att ta över.

Vi välkomnar tillkomsten av ett vårdnadsbidrag inom barnomsorgen, med den ökande valfrihet detta kommer att innebära för föräldrarna och det minskade tryck på nya förskolor det kan ge. Men medan ökade satsningar hela tiden görs inom barnomsorgen, förefaller motsatsen gälla för vården av våra gamla och stödet till anhörigvårdarna, trots alla vallöften om reformer inom äldreomsorgen. Vår kommun har ett frivilligt åtagande om ekonomiskt stöd till anhörigvårdare, men det är lågt och utgår mycket restriktivt. Maximalt kan det uppgå till ca 3000 kr i månaden vid en effektiv arbetsinsats per vecka som är likvärdig med vad utbildad hemtjänstpersonal kan utföra på 15 timmar, en insats som få kan nå upp till. Vi ser det därför nödvändigt att införa ett ekonomiskt stöd som står i rimligare proportion till nerlagt arbete, om inte anhörigvården på sikt skall kollapsa, med mycket stora kostnadsökningar för kommunen som följd.

 

Vi föreslår därför att nuvarande anhörigstöd kompletteras med ett vårdnadsbidrag som ges mycket mera generöst än nuvarande ekonomiska stöd och för att uppmuntra och ersätta närstående för den avlastning av samhällets vårdansvar som dessa anhörigvårdares insatser innebär. Detta kan givetvis också ske genom en generösare utformning och tillämpning av nuvarande anhörigstöd.

Vi yrkar att

Nils Bengtsson (kp), Eija Tolonen (kp)

07-09-03   Politisk översyn av kommunens sätt att hantera relationerna...

...med medborgare och anställda

Den försämring av relationerna mellan kommunen och dess medborgare som kunde konstateras under den förra mandatperioden har fortsatt och förstärkts under den nya mandatperioden. Artiklar i pressen och alltfler insändare publiceras från medborgare och anställda som anser sig illa behandlade av företrädare för kommunen.

Tendensen har under året blivit allt tydligare. Hjälpsökande bemöts okänsligt och ibland t.o.m. fientligt. Kritik från underställd personal bemöts bryskt med resultat att få vågar säga sin mening och riskera sitt jobb. Många exempel finns på hur regelverken fått styra framför mänskliga hänsyn, vilket resulterat i överklaganden. Om kommunen förlorar driver man ärendena vidare till högre instans för att till varje pris få rätt.

 

Färska exempel på detta finns inom biståndsbedömning och inom färdtjänst och parkerings-tillstånd för handikappade samt inte minst i plan- och byggärenden. Värst är när man möts av likgiltighet inför sina problem eller ser olika bemötande av sökanden med likartad situation. När det gäller tilldelning av de nya BGT-lägenheterna i Mölnlycke så följde socialsektorn sina rutiner, d.v.s. man gav inga riktiga besked om vad som gällde förrän efter Kommunpartiets fråga i fullmäktige, följd av kritik i pressen.

När det gäller beviljande av färdtjänst och parkeringstillstånd har spioneri och anonyma anmälare ansetts viktigare än läkareintyg och medborgare har behandlats oförskämt av handläggare. En indikator på relationerna med medborgarna är antalet överklaganden, där vår kommun intar en topplacering inom regionen. En sorts kultur tycks ha utvecklats inom delar av vår förvaltning där man anser sig vara medborgarnas överhet och inte deras tjänare. När det gäller relationerna med de anställda har problemen påpekats i en interpellation av Rickard Joelsson (v). Problem bagatelliseras offentligt eller sopas under mattan av chefstjänstemän och politiker men har ändå kommit fram i insändare och i inlägg på kommunens hemsida, som numera stängts för medborgarnas ilskna inlägg.

Det sagda gäller givetvis inte alla chefer och handläggare inom kommunen, men det är tillräckligt många som i ord eller handling tycker sig stå över kommuninvånarna, för att motivera snabba åtgärder och ändring av oacceptabelt beteende.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

 

Gunnar Carlson, Peter Brych och Eija Tolonen, alla Kp

07-09-03   Utvärdering av den politiska organisationen

Målsättningen med införandet av den nya politiska organisationen 1999 var bl.a. att ge kommunfullmäktige och dess ledamöter större inflytande genom att i fasta eller tillfälliga beredningar formulera inriktningsmål för kommunens olika verksamheter.

Verkligheten har icke blivit vad som förväntades.

Beredningarna har blivit tandlösa diskussionsgrupper där en stor del av första året i en ny mandatperiod används till att informera om kommunens olika verksamheter. Därefter petar man i befintliga måldokument, som skall omarbetas varje mandatperiod. Inriktningsmålen har oftast formulerats så att det inte är möjligt utvärdera om målen uppfyllts och någon utvärdering värd namnet har icke utförts. Målstyrningsmodellen innebär att kommun-styrelsen skall fatta beslut om de verksamhetsmål som förvaltningen sedan tar fram. Detta arbete släpar efter och utan fastställda verksamhetsmål sätter verksamheterna sina egna mål.

 

Genom avskaffandet av tidigare nämnderna har nämndansvaret flyttats till kommunstyrelsen som kommunens enda nämnd utöver de obligatoriska. Med beslutsunderlag på hundratals A4-sidor varje sammanträde, har ärendeomfattningen blivit ohanterlig för ledamöterna. Besluten har därför i praktiken flyttats till förvaltningen som icke längre lämnar ett underlag där alternativ presenteras för utvärdering och beslut. Genomarbetade motiveringar till framlagda förslag redovisas nästan aldrig.

För att administrera samarbetet mellan kommunledning och förvaltning har det införts s.k. politiska sektorsamråd (PSS) som saknar stöd i kommunallagen. Trots beslut om motsatsen saknar de förtroendevalda insyn i PSS och trots försäkringar om motsatsen fattas informella beslut i stället för att föra upp ärenden för principbeslut i kommunstyrelsen.

Det ansvar som låg hos den tidigare nämndorganisationen innebar att nämndernas ledamöter kände ett stort ansvar för ”sin” verksamhet och att medborgarna visste var man kunde utkräva politiskt ansvar. Nämnderna hade också tid att ordentligt sätta sig in i olika ärenden och möjlighet att begära, utvärdera och diskutera alternativ. Detta sker av ovan nämnda skäl inte i kommunstyrelsen. Med mindre av diskussion och debatt blir det sämre beslut.

Makten koncentreras till kommunstyrelsens ordförande som ”förankrar” sina beslut hos de fyra Allianspartiernas företrädare och kräver att föreslagna beslut skall lojalt följas. I annat fall riskerar Härryda-Alliansens majoritet med endast ett mandat att spricka. Blockpolitiken medverkar till att ”kommunalisera” rikspolitiken, förhindra debatt och sakpolitiska värderingar i kommunala frågor. I stället för ”flytande majoriteter” i olika sakfrågor så har vi fått en utveckling mot personlig maktutövning, utan saklig värdering av avvikande uppfattningar och de folkvaldas kunskaper i de aktuella frågorna. Begreppet representativ demokrati har i kommunen förlorat sin ursprungliga mening – att all offentlig makt utgår från folket.

Blockens överläggningar före sammanträden i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige innebär bundna mandat som sedan leder till att kommunfullmäktiges roll blir rent formell. Avvikelser från block- eller partilinjerna motarbetas och fullmäktiges roll blir närmast ett transportkompani för redan fattade beslut. Längre från målsättningen med den nya politiska organisationen är det svårt att komma.

 

Förutom att antalet förtroendevalda i den politiska organisationen kraftigt reducerats så har ledamöternas inflytande ytterligare minskat genom att de icke blocktillhörande partierna uteslutits från delaktighet i tillfälliga beredningar. Detta gäller kommunpartiet som genom att vara fristående från blocken upplevs som ett hot mot blockpolitiken och därmed mot möjligheten att utan reellt motstånd utöva den politiska makten.

Det finns inom alla partier ett missnöje med denna politiska organisation som fått helt andra konsekvenser än som avsågs. Det tillsattes förra mandatperioden en demokratiberedning med uppgift att se över det politiska arbetssättet. Detta resulterade i 31 förslag exklusive de 6 förslag som dåvarande SPIs (numera Kommunpartiets) representant lade i två särskilda yttranden. Av detta har generöst räknat endast 11 förslag helt och 9 delvis genomförts. Genomförandet av förslagen har förhindrats av de två stora partierna som är nöjda med den maktkoncentration som föreligger. Detta stöds, delvis motvilligt, av andra partier på grund av blocklojalitet.

Det är dags att tänka om. Kommunfullmäktige har visat sig oförmöget att kunna genomföra de nödvändiga förbättringar som krävs för att nå det som var målsättningen med den nya politiska organisationen. Fullmäktige bör därför i första hand göra en seriös och förutsättningslös utvärdering av den nya organisationen, inte minst ur demokratisk synpunkt. Man bör också överväga en återgång till nämndorganisation för att återskapa det ansvar som i dag icke längre finns.

 

I en nämndorganisation kan fler personer engageras i politiska uppdrag, nyrekrytering underlättas och nya politiker vidareutvecklas med det politiska uppdraget. I dag är det politiska deltagandet i praktiken begränsat till de 49 personer som är ordinarie ledamöter i fullmäktige. Ersättarna i fullmäktige är arvoderade åhörare med rätt att yttra sig endast vid inträde för frånvarande ordinarie ledamot. Som ledamöter i fasta beredningar får vare sig ordinarie ledamöter eller ersättare något verkligt inflytande på kommunens verksamheter.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson, Peter Brych och Eija Tolonen, alla Kp

 

07-06-01   Nyttan för medborgarna av expansion

Kommunen har under senare år expanderat med 300-400 invånare per år eller ca 1,2 procent. Detta sker uteslutande genom inflyttning och ger Härryda andraplatsen i Göteborgsregionen. Det förutsätts i uttalanden från Alliansen att denna expansion bör vara vår andel av den expansion som ledande företrädare i Göteborgsregionen driver.

Frågan måste ställas om nyttan av expansion genom nya bostadsområden i perifera lägen där invånarna är beroende av bil eller buss för förbindelse med omvärlden. I ett läge då man talar om klimatpåverkan och betydelsen av en långsiktigt hållbar utveckling måste denna fråga ställas och tas på stort allvar. Inte minst därför att kommunen för sin långsiktiga utveckling är helt beroende av spårbunden kollektivtrafik på sätt som övriga tätorter i regionen redan har.

Fullmäktige inrättade i våras en särskild beredning som, baserat på enkäter med medborgarna, skulle ta fram inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Fullmäktige har fått en presentation av enkäten men inte den debatt som en så stor fråga borde initierat. Beredningen skulle också rapportera till varje fullmäktigemöte, men endast en sådan rapport har hittills lämnats.

 

Beredningen är på väg att bli ”överkörd” genom att ett antal beslut – Landvetter Park, Södra Kullbäckstorp, 400kV-ledningens dragning – tas i kommunstyrelsen utan samband med vad som borde vara en långsiktig planering av kommunens utveckling, översatt i den markanvändningsplan som översiktsplanen skall vara enligt Plan- och bygglagen.

Det finns anledning fråga vad som är konsekvenserna av en fortsatt expansion i nuvarande takt när frågan om den nödvändiga spårbundna kollektivtrafiken blivit helt beroende av statliga beslut och prioriteringar. Utan klara och entydiga besked kan Härryda icke fortsätta att okritiskt planera för att hjälpa Göteborg med en expansion vars värde för medborgarna i Härryda måste ifrågasättas. Vi är valda för att besluta om vad som är bäst för Härrydas medborgare, inte för att ta ett ansvar för vår del av en regional utveckling utan att själva få de bindande utfästelser som krävs för vår planering på 10 till 40 års sikt.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

 

07-05-25   Kommunalt energibesparingsprogram

Klimatfrågan och behovet att övergå till annan energiproduktion och spara energi har under det senaste året kommit alltmer i fokus. Sverige har förklarat sig vilja vara ledande inom dessa områden och i samband därmed också satt ambitiösa nationella mål. Härryda borde följa upp detta genom att ta fram ett eget program för energibesparing.

Härryda skiljer sig inte från andra kommuner i Sverige när det gäller möjligheter till stora besparingar genom ett systematiskt genomarbetat besparingsprogram. Utbyte av belysningen till energisnåla lampor har diskuterats men på grund av investeringskostnaden och kostnaden för byte lagts in i ordinarie bytesprogram. Den besparing i driften som kan göras skjuts därmed på framtiden.

Kommunen beräknas under kommande budgetperiod ge betydande överskott. Utrymme finns därför att ta de investeringar som skulle ge besparingar i kommande års driftskostnader. Det är därför angeläget att ett samlat grepp tas omfattande alla kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen bör låta göra en genomgång av kommunens verksamheter med sikte på att identifiera besparingsmöjligheterna, beräkna investeringarna och föreslå en tidsplan för genomförande av ett kommunalt energibesparingsprogram. Programmet bör redovisas och beslutas av fullmäktige så att det kan tas med i kommande budgetarbete.

 

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-05-24   Rävlanda stationshus

Rävlanda Samhällsförening har i skrivelse till Rävlanda-Hällingsjös företrädare i Härryda kommunfullmäktige framfört önskemålet att vi skulle hjälpa föreningen att driva sex frågor i de instanser i kommunen där vi deltar.

Undertecknad har försökt skapa intresse för en gemensam aktion men den etablerade blockpolitiken förhindrar företrädarna för Rävlanda-Hällingsjö att agera utan godkännande av sina respektive block. Då reglerna för motioner endast tillåter en fråga i en motion så tar jag här upp den omedelbart aktuella frågan om bevarande av stationshuset i Rävlanda.

Banverket har kontaktat kommunen och begärt besked om kommunen vill förvärva det stationshuset. I avsaknad av besked har man nu sänt in begäran om rivningstillstånd till miljö- och bygglovsnämnden. Ett beslut i ärendet är därmed akut. I olika uttalanden, senast vid fullmäktiges möte i Rävlanda 21 maj, har kommunstyrelsens ordförande Annette Eiserman-Wikström, gjort uttalanden som indikerar att kommunen inte har något intresse att förvärva stationshuset.

Driftsunderskottet för Rävlanda stationshus har av sektorn för samhällsbyggnad beräknats till 41.000 per år. Detta ligger väl inom ramen för vad östraberedningen föreslagit skulle avsättas för att användas av invånarna i Rävlanda för projekt som de själva beslutar om. Det är ur Rävlandas synpunkt viktigare än vad kommunen nu diskuterar att avsätta för en paintbollanläggning på Lahalls soptipp. I förslag till kommunstyrelsen föreslår sektorn att kommunen inte förvärvar de stationshus som finns i kommunen med hänvisning till att detta skulle bli för dyrt. För Rävlandas del rör det sig alltså om 41.000 kr.

 

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Peter Brych (kp)

07-04-30   Brottsförebyggande insatser

Kommunen tillskrev förra året den dåvarande regeringen med begäran om att få hyra in närpolis. Skrivelsen besvarades negativt av den nya regeringen. Därmed är kommunen under den nya regeringen, liksom under den tidigare, helt beroende av att de polisresurser som kan tillhandahållas från Mölndal eller bevakning genom inhyrda säkerhetsföretag.

Medborgarna i kommunen upplever vardagsbrottsligheten som oroande. Någon redovisning om vad som icke blir åtgärdat av polisen av anmälda brott finns inte och mörkertalet när det gäller anmälningar är stort. Som underlag för sådana insatser som kommunen skulle kunna överväga i avsaknad av erforderliga polisiära insatser behövs bättre kunskaper om den brottslighet som påverkar medborgarnas vardag. Samma gäller det ökade alkohol- och drogmissbruket, speciellt allvarligt bland ungdomar, och den småbrottslighet som följer som en konsekvens av detta missbruk.

Med bättre kunskaper bör kommunala insatser kunna göras för att öka tryggheten och säkerheten för våra medborgare. Ekonomiskt stöd och uppmuntran bör t.ex. kunna ökas och ges till nattvandrare, grannsamverkan samt till föreningar och organisationer som vill arbeta för större trygghet och mot olika former av kriminalitet och missbruk av alkohol och droger och till skolan för brottsförebyggande verksamhet. De kommunala kostnaderna för sådant stöd är väl använda medel.

 

Med hänvisning till ovanstående hemställs att kommunfullmäktige

Gunnar Carlson (kp)

 

06-10-13   Motioner från SPI

Lämnade i september och oktober 2006 och som kommer att besvaras när SPI inte längre är representerat i fullmäktige. SPIs efterföljare, Kommunpartiet, kommer att följa upp dessa tillsammans med övriga SPI-motioner under senaste året, som ännu inte färdigbehandlats:

Utred trafik- och parkerings-
situationen i och kring Mölnlycke Centrum 		2006-10-13 Nils Bengtsson och Gunnar Carlson
Behovet av en kommundietist 2006-10-10 Nils Bengtsson
Rätt för äldre till plats i särskilt boende och BGT-boende 2006-10-10 Nils Bengtsson och Anita Jeppsson
Om upprättande av skötselplan för naturområdet runt Vällsjön 2006-10-03 Anita Jeppsson (spi) gemensamt med Birgitta Olsson (mp)
Medborgarombudsman 2006-10-03 Gunnar Carlson
Serviceboenden i Härryda kommun 2006-09-16 Nils Bengtsson och Anita Jeppsson