NyheterMedlemsinfoPubliceratOrganisationVåra politikerVårt programFullmäktigeMotionerInterpellationerFrågorSkrivelser Inspiratören
Skicka epost
KOMMUNPARTIET HÄRRYDA
Finnsjövägen 29
435 41 Mölnlycke
Tel. 031-884473

Kommunpartiet i Härryda

Interpellationer

10-04-14   Om den dagliga verksamheten vid Hönekulla by

Inför tidigare fullmäktigemöte hade till ledamöterna utskickats bl.a. Planer och budget för år 2010—2014 – Intern sammanställning. Under Sektorn för socialtjänst angavs på sid 30 punkt 36 ”Nedläggning av den öppna dagliga verksamheten Hönekulla by. Personal omplaceras, fastigheten sägs upp och inventarier flyttas till annan verksamhet inom Funktionshinder”.

”I budgetberedningens förslag till budget/plan 2010-2012 ingår medel för daglig verksamhet 2010” (om 250 kkr).

Vid kommundelsmötet i Mölnlycke den 13 april ställdes frågor kring denna planering, varvid svaren från KS ordförande och sektorschefen gav intrycket att en förlängning av stödet till den nya formen av daglig verksamhet i Hönekulla by, i regi av Röda korset och Consensus, skall diskuteras framöver i budgetberedningen med positiva förtecken.

  

Verksamhetschefen förnekade att några planer fanns idag att säga upp boendet i Hönekulla by eller att flytta inventarierna till annan verksamhet inom Funktionshinder. Han antydde dock, att det kunde bli otrivsamt att driva verksamheten där under byggandet av äldreboendet, och att det därför kunde finnas anledning att med sektorns stöd flytta verksamheten till andra lokaler. Mot detta kan invändas, att de störande byggnadsarbetena är av övergående natur, och att möjligheten att få vara kvar i invanda och trivsamma lokaler kan överväga ev. tillfälliga olägenheter, om brukarna själva får välja.

Med anledning av nämnda svar, finns det anledning beklaga den olyckliga skrivningen i den tidigare utdelade interna sammanställningen av budget/plan, som kanske helt i onödan skapat oro. Jag vill ändå ställa följande frågor till KS ordförande:

  

Mölnlycke 10-04-14
Nils Bengtsson, KP

10-04-13   Om rätten för äldre par att dela boende inom äldreomsorgen

I massmedia har på sistone uppmärksammats fall inom andra kommuner, där äldre par nekats gemensamt boende inom vård och omsorgsboendet.

Sektorns företrädare har tidigare inför sociala beredningen framhållit att äldre par har rätt till gemensamt boende inom äldreomsorgen Härryda kommun. Detta sägs också i gällande riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen.

Med anledning av nedgången i ekonomin och de nerdragningar av olika slag som på senare tid gjorts inom äldreomsorgen, anser jag det ändå viktigt att få följande frågor besvarade:

  1. Vilken policy gäller idag för äldre par som önskar gemensamt boende inom kommunens vård och omsorgsboende?
  2. Hur påverkar ett sådant önskemål om gemensamt boende väntetiden för att få detta?
  3. Hur vanligt är det att önskemål framförs om sådant boende?
  

Mölnlycke 10-04-13
Nils Bengtsson, KP

10-03-08   Konsekvenserna av regeringens infrastrukturprogram

Regeringen har nyligen lagt sitt förslag till infrastrukturprogram för Göteborgsregionen 2011-2014. Götalandsbanan och den pendeltågsstation som är en förutsättning för utbyggnaden för 15.000 personer i Södra Landvetter kommer inte att påbörjas före 2021, om någonsin. Den första delen av tvärförbindelsen mellan RV40 och E20, med början i Slambymotet, skall finansieras av Härryda kommun och inte av staten. Det av fullmäktige 2006 ställda kravet att gamla Boråsbanan skall upprustas, utvecklas och användas finns inte med.

Kommunledningen har i sitt arbete med den nya översiktsplanen planerat ”en ny stad” för 15000 invånare i Södra Landvetter, mellan motorvägen och miljardprojektet Landvetter Park. Länsstyrelsen har nu sagt nej till detaljplanen för Landvetter Park och Götalandsbanan finns inte med. Grundförutsättningarna i förslaget till ny översiktsplan är därmed borta och man frågar sig vilka konsekvenserna blir för Härrydas framtida utveckling.

Härryda finns inte på kartan annat än som mjölkko för stat och region när det gäller finansiering av projekt som saknar värde för kommunens invånare. Vi skall på obestämd tid låna ut räntefritt minst 115 mkr till staten för byggandet av Slambymotet, 10.000 jobbpendlare skall betala straffskatt för att kunna komma till jobbet, utan upprustning av Boråsbanan blir det ingen spårbunden kollektivtrafik och nya bostadsområden blir bil- och bussberoende för minst 20 år.

  

Den medborgardialog som utlovades, när vi gick ut till medborgarna med frågor om hur de ville se kommunens framtid, har förvandlats till information för kanske 20 personer i tre kommundelsstämmor om hur tjänstemännen har bestämt vi skall få det. Flera av dessa bor inte ens i kommunen och slipper konsekvenserna av sina egna förslag. Mot bakgrunden av den situation som uppstått är det dags för medborgarnas förtroendevalda representanter att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen och stoppa fortsatt fantiserande baserat på orealistiska förutsättningar.

Jag ställer därför följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Har kommunledningen bedömt vilka konsekvenser infrastrukturprogrammet kommer att få för kommunens framtida utveckling?
  2. Vilka åtgärder är man beredd att omedelbart vidta vad gäller utformningen av kommande bostadsförsörjningsprogram?
  3. Kommer KS ordförande att ta initiativ till nya direktiv för översiktsplanen och medverks till att samhällsbyggnadsberedningen startar sådan dialog som fullmäktige-beredningarna förutsätts hålla med medborgarna i viktiga frågor?
  

2010-03-08
Gunnar Carlson, KP

10-02-05   Medborgarinflytandet på nya översiktsplanen

Kommunpartiets föregångare SPI tog i budgeten för 2006 initiativet till en tidig uppstart av arbetet med en ny översiktsplan. Detta resulterade i ett ambitiöst program för att som underlag för en ny översiktsplan inhämta medborgarnas synpunkter på kommunens framtida utveckling.

Resultatet från fokusgrupper, intervjuer och enkäter redovisades för fullmäktige i februari 2007 och en särskild beredning redovisade senare inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Därefter har arbetet bedrivits i förvaltningen men någon återkoppling till medborgarna har icke skett. Inte heller de förtroendevalda representanterna för medborgarna har haft möjlighet påverka arbetet med den nya planen. Under de drygt tre år som gått har i stället ett stort antal utvecklingsprojekt hanterats utan förankring i en ny översiktsplan. Hundratals arbetstimmar har lagts ner i förvaltningen, tusentals A4-sidor har producerats och miljontals kronor av skattebetalarnas pengar har spenderats på bl.a. dessa projekt:

  

Två demokratiberedningar har sedan 2005 arbetat med att ta fram förslag till ökad medborgardialog. Ett sådant förslag är temadebatter i fullmäktige inom utvalda verksamhetsområden. Den nya översiktsplanen är med sina långtgående konsekvenser en angelägenhet för alla kommunens invånare och skulle därför vara ett lämpligt ämne för en temadebatt.

Med hänvisning till vad som ovan sagts ställs härmed följande frågor:

  1. Kommer en medborgardialog om den nya översiktsplanen att ytterligare fördröjas och därför inte bli möjlig att genomföra med medborgarna före valet?
  2. Om svaret är nej, vilka konkreta åtgärder för genomförande av medborgardialog planeras?
  3. Är KS ordförande beredd att med KFs presidium ta initiativet till en temadebatt om den nya översiktsplanen?

2010-02-05
Gunnar Carlson, KP

  

09-11-27   Om användningen av psykofarmaka inom äldreomsorgen

I en tidigare interpellation, besvarad i mars 2009, ställde Nils Bengtsson, KP, frågor om hur läkemedelsgenomgångar görs inom särskilda boenden och i hemtjänsten, om omsorgspersonalens utbildning när det gäller läkemedelsanvändning samt kontrollen beträffande användningen av psykofarmaka och fick vad som föreföll mycket tillfredställande svar.

När det gäller psykofarmaka meddelades att man har en speciell kontroll med tanke på risken att framkalla demensliknande tillstånd, bl.a. omfattande utvärdering av illamående, aptitlöshet, fallrisk, mätning av läkemedelskoncentrationen i blodet samt anmälan till sjuksköterska och patientansvarig läkare vid symptom som kan tyda på läkemedelsbiverkan.

Det är då mycket oroande att i SKLs öppna jämförelse 2009, Vård och omsorg om äldre , få se att Härrydas kvalitetsmässiga placering bland Sveriges 290 kommuner är ytterst blygsam för följande tre indikatorer:

  

Det är en klen tröst att inte heller våra grannkommuner inom regionen är bättre rankade.

Med hänvisning till det sagda är jag tacksam få följande frågor besvarade när det gäller användningen av psykofarmaka inom Härrydas äldreomsorg:

  1. Hur stor andel av vårdtagarna på våra demensboenden ges psykofarmaka?
  2. Hur stor andel ges 3 eller fler psykofarmaka?
  3. Hur ofta och vid vilka tillfällen ges en vårdtagare psykofarmaka?
  4. Hur ofta sker anmälan om symptom på biverkan av psykofarmaka till ansvarig sköterska eller läkare?

Mölnlycke 09-11-27
Eija Tolonen, KP

  

2009-08-31   Hur ska kommunen hantera Landvetter Park?

Sedan Golf Engineers AB med dotterbolag försatts i konkurs är samtliga rörelsedrivande bolag i koncernen i konkurs med undantag för Golf of Course Landvetter AB, ägaren till projektet Landvetter Park. Det egna kapital som moderbolaget i sin årsredovisning den 31 december 2007 redovisade till 20.997.892 kr hade i de konkursbouppteckningar som redovisades i Göteborgs Tingsrätt 4 augusti 2008 förvandlats till en brist på 36.749.230 kr.

Det finns därför anledning ifrågasätta om det någonsin funnits de finansiella förutsättningarna för ett genomförande av miljardprojektet Landvetter Park. Golf of Course Landvetter AB har hittills hållits utanför konkurs genom kommunens förköp av mark för drygt 4 mkr och genom avverkning av skog i två omgångar och ytterligare en planerad avverkning. Dessa avverkningar berör ett område om ca 55 ha. Oklarhet råder om vem som i egenskap av ägare kontrollerar Landvetterbolaget, annat bolag och personer till vilka aktierna i Landvetterbolaget sägs ha pantförskrivits eller konkursboet i Golf Engineers AB. Beroende på detta finns risken att projektet Landvetter Park blir en fråga om att återvinna investerade medel eller att avyttra projektet på marknaden. Det påstås att det irländska bolag som sagts vara huvudfinansiär avser att fortsätta med projektet.

  

Det okritiska stöd som kommunen givit projektet Landvetter Park har nu nått ett läge då kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande politiska organ och genom detta medborgarna, har rätt att få veta hur kommunledningen avser att hantera den uppkomna situationen. Gällande detaljplan och exploateringsavtalet mellan kommunen och Golf of Course Landvetter AB har ännu inte vunnit laga kraft. Det finns grundad anledning tro att gjorda överklaganden – om dessa avslås – kommer att vidare överklagas.

Mot bakgrunden av den nya situation som råder ställs följande frågor:

Gunnar Carlson (KP)

  

2009-07-31   Förvaltningens förslag till budget/plan 2010-2014

Budgetberedningen skall den 11 augusti börja behandlingen av det budgetförslag som lämnades av förvaltningen i juni. Förslaget bryter mot de styrande beslut som fattats av fullmäktige när det gäller mål för god ekonomisk hushållning och som antogs av fullmäktige 2005-11-14 och som därefter gäller sedan 2006.

Kommunpartiet har i brev till kommunfullmäktiges ordförande i december 2008, i motion våren 2009 om krisplan och genom överklagande av fullmäktiges beslut att ge ansvarsfrihet för kommunstyrelsen för 2008 påtalat att kommunstyrelsen genom sin hantering sätter sig över fullmäktiges beslut. Ett förhållande som måste stoppas.

Behandlingen av budgetförslaget kommer nu att pågå i budgetberedningen innan detta tas av kommunstyrelsen. Fullmäktiges möjlighet att påverka utformningen av kommande budget/plan kommer först i november. Då återstår endast en månad innan budgeten skall ha tagits av fullmäktige enligt gällande lag.

Fullmäktiges möjlighet att som kommunens högsta beslutande organ styra den ekonomiska utvecklingen sker genom fastställande av mål för god ekonomisk hushållning. När de två politiska blocken i budgetberedning och kommunstyrelse helt bortser från fattade fullmäktigebeslut så sätts det demokratiska beslutsfattandet ur spel. Detta förstärks av att kommunens revisorer icke finner anledning anmärka på detta.

  

Mot bakgrunden av ovanstående och med erfarenheterna från de senaste två åren ställs därför nu i interpellationens form följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, att besvaras medan det fortfarande finns möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för att möta de mål som redan fastställts av fullmäktige 2005, 2006, 2007 och 2008 men som icke följts i budgetarbetet:

Gunnar Carlson (KP)

  

09-06-05   Nedläggning av Hönekulla By för psykiskt funktionshindrade

Som en del i ett större besparingsbeting, har sociala sektorn föreslagit att den av vårdtagarna mycket uppskattade mötesplatsen skall läggas ner, med de allvarliga konsekvenser detta får för dessa mycket ”sköra” människor, som nu mister sin fasta punkt i en mycket osäker tillvaro. Motionären anser att det är ett mycket högt pris för att kanske spara 1 miljon kronor, samt att det borde finnas många alternativa områden att spara detta på som inte äventyrar några människors hela tillvaro. Är KS ordförande beredd att avvakta med beslut till dess fullmäktige tagit ställning till besparingsförslagen och gjort sina prioriteringar, innan förslaget redan verkställts?

Sektorn för socialtjänst har tagit ett antal beslut om besparingar som drabbar de svagaste grupperna i vårt samhälle. Ett av de områden som drabbas är den dagliga verksamhet som sedan 1995 bedrivs i Hönekulla By för psykiskt funktionshindrade. För närvarande omfattar den upp till 20 brukare och sysselsätter 3,5 personal. Verksamheten skall avvecklas 1 juli.

  

Detta sker uppenbarligen utan att beakta vad denna mötesplats betyder för brukarna. Den har fungerat som ett andra hem, där de kunnat känna sig fria och accepterade i sitt handikapp och kunna delta i olika aktiviteter. Verksamheten har i hög grad hjälpt brukarna fungera socialt och ute i samhället. Några framhåller att de räddats från djup depression och självmords-benägenhet genom samvaron i denna trivsamma hemmiljö med hjälp av engagerad personal. Verksamheten är en viktig del av det ansvar som i samband med psykiatrireformen överfördes till kommunerna. En nedläggning kommer att försvåra livet för dessa mycket sköra människor och det är en uppenbar risk att detta leder till större kostnader inom andra områden i både kommunen och framförallt regionen.

  

Besparingen är en del av socialsektorns besparingsförslag som nu genomförs snabbt och utan att ha beslutats i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen tycks istället ha överlåtit åt förvaltningen att, inom ramen för sitt sparbeting, själva prioritera och besluta. Kommunpartiet har redan före jul begärt att fullmäktige i egenskap av kommunens högsta beslutande organ, skulle ta det direkta ansvaret för upprättandet av en krisplan med förslag till riktlinjer och konkreta åtgärder för att möta den ekonomiska kris som drabbat kommunen. genom den utifrån kommande finanskrisen och den okontrollerade expansionstakten. Det är i detta läge viktigt att kommunens folkvalda församling tar det övergripande ansvaret för de åtgärder som - liksom i det här fallet – drabbar de mest svaga grupperna i kommunen.

Mot bakgrunden av vad som ovan anförts ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Eija Tolonen, KP

  

09-04-05   Om de nya villkoren för hemsänd mat

Utan förvarning fick brukarna brev från omsorgen om att man skull få matpriset sänkt med 1 krona, men att man samtidigt slapp de tillbehör i form av smörgås, dryck mm man tidigare fått, och som ”många” hade bett få slippa. Andra fördelar uppgavs vara för miljön och arbetsmiljön. Andra brukare opponerade sig högljutt mot detta oannonserade beslut, eftersom man uppskattade värdet på tillbehören till 5-10 kronor. Kommunstyrelsens ordförande ombads uppge hur stor procent av de som får hemsänd mat som uttalat sig positivt till förändringen samt vad kommunens pris var för de insparade tillbehören.

Den första april i år blev det mycket billigare för de som köper hemsänd mat, genom att man sänkte priset på deras dagliga portion från 44 kronor till helt otroliga 43 kronor! Jag såg med tanke på datumet när detta skulle verkställas och tänkte på fullt allvar att detta var ett dumt och elakt aprilskämt!

  

Tjänar de personer som får sin mat hemsänd något på denna "givmildhet"? Bedöm själv! Man plockar bort alla lyxartiklar som man tidigare erbjudit, såsom smörgås, rödbetor, sylt (till pannkakorna?) och dryck. En portion kommer alltså att bestå av en varmrätt (som man får värma i micron eftersom den serveras kall) och efterätt. Man åberopar att detta är ett önskemål från kunderna, som inte velat ha tillbehören.

Med detta som bakgrund önskar jag få följande frågor besvarade:

Peter Brych, KP

  

09-03-13   Handläggningen av inriktningsmål för området funktionshindrade

I en FN-konvention för mänskliga rättigheter för funktionshindrade fastställs att personer med funktionsnersättning skall ha rätt att aktivt medverka i beslutsfattande om riktlinjer och program som direkt berör dem. Trots detta beslöt fullmäktige godkänna ett måldokument för funktionshindrade, som inte före beslutet ens delgetts handikappråd och funktionshindrades organisationer.

Därmed har man öppet brutit mot FN-konventionen. I interpellationen ombads kommunstyrelsens ordförande besvara frågan om hon var medveten om detta, när hon motsatte sig begärd återremiss, och om hon var beredd riva upp fullmäktigebeslutet och ge handikapprådet tillfälle framföra synpunkter, innan fullmäktige åter behandlar frågan.

Kommunfullmäktige beslöt vid sitt senaste sammanträde att godkänna inriktningsmål för området funktionshinder. Behandlingen av ärendet I KF föregicks av en informell diskussion där kommunpartiets företrädare i sociala beredningen begärde att ärendet skulle återtas då Handikapprådet inte konsulterats. Det föreslogs då av Alliansens företrädare att fullmäktige i stället skulle föreslås återremittera ärendet. Något sådant yrkande ställdes icke och Kommunpartiets företrädare fick därför i fullmäktige begära återremiss. Återremissyrkandet avslogs och fullmäktige beslöt godkänna förslagen till inriktningsmål utan hörande av de funktionshindrades företrädare i form av kommunala Handikapprådet.

  

Riksdagen antog i november 2008 regeringens proposition 2008/08:29, ”Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning” och ratificerade därmed FNs konvention som är bindande för alla stater som ratificerar denna. För Sveriges del gäller konventionen från 1 jan 2009. FN-konventionen säger i svensk översättning bl.a. följande i punkterna k) och o):

Konventionsstaterna …..k) ser med oro att personer med funktionsnedsättning, trots dessa olika instrument och åtaganden, fortsätter att möta hinder för sitt deltagande som likvärdiga samhälls-medlemmar och kränkningar av deras mänskliga rättigheter i alla delar av världen,
o) anser att personer med funktionsnedsättning bör ha möjlighet att aktivt medverka i beslutsfattande om riktlinjer och program, däribland sådana som direkt berör dem.

  

Det kommunala handikapprådet representerar i Härryda genom representanter från berörda handikapporganisationer de personer som omfattas av konventionen. I fullmäktigedebatten uttalade KS ordförande att Handikapprådet är ett rådgivande organ till KS och att rådet inte kan lägga sig i fullmäktiges beslut. Därmed avvisades kommunpartiets begäran att Handikapprådet som representant för personer med funktionshinder skulle ges möjlighet att yttra sig över de föreslagna inriktningsmålen och medverka ”i beslutsfattande om riktlinjer och program som direkt berör dem.”

Mot bakgrunden av Sveriges antagande av FN-konventionen och kommunfullmäktiges beslut att icke återremittera ärendet för hörande av Handikapprådet ställs härmed följande frågor:

Gunnar Carlson (KP)

  

09-02-11   Planer på köpcenter och hotell vid flygplatsmotet

Ytterligare ett storprojekt hade blivit föremål för positivt uttalande av bostadschefen, utan att fullmäktige dessförinnan fått ta ställning till förslaget, ett stort köpcenter, med hotell och bostäder vid flygplatsmotet. Interpellationen gäller ifall förvaltningen utan fullmäktiges hörande får ta ställning till den långsiktiga utbyggnaden av kommunen, om det görs någon konsekvensanalys för ett sådant projekt, och om kommunens planeringsresurser skall användas för nya, oannonserade storprojektidéer, medan den nya översiktsplanen dröjer eller spelas över.

Kommunfullmäktiges ledamöter kunde i GöteborgsPosten den 9 februari läsa mark- och bostadschefens uttalanden om långtgående planer för ett köpcenter och hotell vid flygplatsmotet. Av uttalandena framgår att mark- och bostadschefen fört diskussioner som ett första steg mot en avsiktsförklaring och ett s.k. samarbetsavtal.

  

Tidigare har projekt som Vällsjögolfen, Landvetter Park och Roskullen hanterats utan att agerande tjänstemän och kommunledningen tagit fram och för fullmäktige redovisat de inblandade intressenternas ekonomiska förutsättningar och projektens inverkan på kommunens utveckling, innan man låst kommunen i s.k. diskussioner. De bakomliggande förhållandena, ekonomiska förutsättningarna och resultatet av överklaganden har blivit sådana att frågan måste ställas om handläggningen och dess konsekvenser varit till kommunens bästa.

Liksom när det gällde ovan nämnda projekt måste frågan ställas hur många enskilda bindande beslut med långsiktiga konsekvenser som skall tas utan att fullmäktige först får tillfälle att besluta om den kommande översiktsplanen.

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande frågor:

Gunnar Carlson, KP

  

09-01-25   Om Fixartjänstens nuvarande begränsning till 75+

Möjligheten att utnyttja kommunens fixartjänst har av olika skäl begränsats till de som fyllt 75 år. Det finns dock många personer under 75 som lider av funktionsnedsättning som gör det omöjligt för dem att använda stegar, flytta tyngre föremål, klippa gräs etc. och för vilka tillgången till fixaren skulle fylla ett lika stort behov som för dem som är 75+.

Med hänvisning till ovanstående är jag tacksam om kommunstyrelsens ordförande besvarar följande fråga:

Nils Bengtsson, KP

  

09-01-25   Om våra äldres läkemedelsanvändning

Interpellationen gäller hur läkemedelskontrollen inom vår kommun genomförs , vad den omfattar och vilken kunskap omvårdspersonalen har om läkemedelseffekter och läkemedelsanvändning. Bakgrunden är att Socialstyrelsen ser detta som ett allvarligt problemområde, vilket understryks av medias upprepade rapportering om felanvändning av läkemedel inom omsorgen.

Socialstyrelsen har uppmärksammat problemen inom läkemedelsbehandlingen av våra äldre och påbörjat arbetet med att ändra sina föreskrifter och allmänna råd på området. Kostnaderna för felbehandling med läkemedel uppskattar man till ca 10 miljarder kronor per år.

  

Samtidigt avlöser reportagen varandra i massmedia om felanvändning av läkemedel inom äldreomsorgen; om hur en del äldre sägs ta ända upptill 30 olika mediciner per dag och befinna sig i ett nerdrogat tillstånd.

Uppmärksamheten har resulterat i att många kommuner och landsting har sökt bidrag för att kunna göra fler läkemedelskontroller och säkra kvalitén på de äldres läkemedelsbehandling.

Med hänvisning till det sagda är jag därför tacksam få följande frågor besvarade när det gäller läkemedelskontrollen inom kommunens äldreomsorg:

Nils Bengtsson KP

  

08-11-17   Anpassning av politisk verksamhet till reellt beslutsfattande

Det har blivit alltmer tydligt att fullmäktige inte längre fungerar som kommunens högsta beslutande organ, utan de reella besluten fattas i kommunstyrelsen. Kp är emot denna utveckling och vill stärka fullmäktiges roll. I annat fall kan fullmäktige lika gärna läggas ner och ersättas av en kommunstyrelse där alla partier ingår, om nu kommunallagen skulle tillåta detta.

Den organisation som vi nu har medförde möjligen något fler yttranden och diskussioner i KF än under den tidigare nämndorgaorganisationen. Samtidigt har det emellertid blivit allt tydligare att KS i realiteten blivit kommunens både verkställande och beslutande organ. Sedan början av 2007 har utgången i det drygt 60-tal beslutsärenden där alternativ diskuterats, varit att fullmäktiges beslut helt följt förvaltningens och kommunstyrelsens.

  

På sistone har det t.o.m. inträffat att KS fattat beslut om 50 mkr för, i huvudsak, nya lokaler åt socialtjänsten, vilket beslut fullmäktige bara delgetts innan planeringsarbetet påbörjats.

I konsekvens med nämnda utveckling kan man naturligtvis överväga om KF överhuvud taget behövs för att formalisera redan fattade beslut. I några andra kommuner har man redan övervägt att avveckla fullmäktige och ersätta det med ett KS där alla partier är representerade. Ett sådant system skulle betydligt sänka kostnaderna för den politiska verksamheten, samtidigt som handläggningen av ärendena starkt förenklas.

Det sagda föranleder två frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Mölnlycke den 17 november 2008

Nils Bengtsson, Kp

  

08-05-08   Ärendehantering; samhällsbyggnad och ärendet Roskullen

Felaktiga beslut och åtgärder inom sektorn för samhällsbyggnad har orsakat betydande kostnader och merarbete. I interpellationen ges exempel på detta, framförallt i ärendet Roskullen, där ingående frågor ställs till kommunstyrelsens ordförande kring hur sektorn och den politiska ledningen agerat i detta ärende, och hur hon nu ställer sig till den tidigare begärda opartiska översynen av organisationen inom sektorn för samhällsbyggnad.

Undertecknad konstaterade i en motion i februari 2008 att arbetssättet inom sektorn för samhällsbyggnad försatt kommunens medborgare och politiska beslutsfattare i situationer där uppenbara brister lett till felaktiga beslut och betydande arbete och kostnader för medborgare och kommun.

Som exempel på sådan hantering redovisades i motionen det då återtagna expropriations-ärendet i Önneröd, undanhållandet av underlag för expropriationsbeslutet i Södra Kullbäckstorp, påståendet om samråd och förhandlingar med Mölndal inför beslut om upprättande av programhandlingar för Södra Kullbäckstorp, underlaget för beslutet om dragning av 400kV-ledningen genom kommunen, framtagandet av detaljplaneändringar i Lahall-Finnsjön och kommunens domstolstrots i ett omskrivet färdtjänstärende.

Till dessa exempel kan nu läggas sektorns och kommunledningens handläggning av försäljningen av Roskullen i Hindås. En ledande tjänsteman har där, i strid med gällande detaljplan och förfogandeinskränkningen i det ursprungliga avtalet med Hindås bygdegårdsförening Roskullen, godkänt en vidareförsäljning. Kommunalråden har också sagt att det kan vara möjligt att göra en planändring till bostadsändamål vilket helt strider mot syftet med den ursprungliga försäljningen för det symboliska beloppet 100 kr. för byggnaden och det centralt belägna parkområdet.

  

Med hänvisning till vad som ovan anförts ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

På vilka grunder har kommunen godkänt en vidareförsäljning av Roskullen i strid med gällande detaljplan och den förfogandeinskränkning som inskrivits i det ursprungliga avtalet med Hindås bygdegårdsförening Roskullen?

2008-05-08

Gunnar Carlson (kp)

  

08-04-21   Sommarvikarier till våra äldreboenden

I kommunens annonser om sommarvikarier till äldreomsorgen är 18-åringar utan utbildning välkomna att söka. Då kravet på bättre utbildning för dem som arbetar inom vården ständigt betonas ställer interpellationen frågor om vilken snabbutbildning man ger sådana praktikanter och vilket ansvar de ges.

I en annons av den 14 mars 2008, där kommunen söker semestervikarier till äldreomsorgen, säger man ” Har du vårdutbildning/erfarenhet är det givetvis bra, men du är välkommen söka om du fyllt 18 år och är intresserad”.

Efter allt tal om vikten av utbildning för de som arbetar inom äldreomsorgen, blir man orolig över att bristen på sökande semestervikarier tydligen är så stor, att man måste acceptera sökande utan utbildning, vårderfarenhet och livserfarenhet. Jag vill därför gärna få följande frågor besvarade:

  
  1. Hur många semestervikarier, som helt saknar vårdutbildning och erfarenhet, räknar man med att behöva anställa
  2. Vilken snabbutbildning och handledning får en sådan vikarie?
  3. Vilka arbetsuppgifter och vilket ansvar får man ge henne eller honom?
  4. Förekommer det att en outbildad vikarie ensam får ansvaret för en avdelning dagtid eller nattetid?

Nils Bengtsson (kp)

  

08-02-14   Öppning av järnvägsöverfarten Mellangårdsvägen – Rävlanda

Vid en storbrand i Rävlanda centrum i höstas hindrades brandkåren att ingripa av nerfällda bommar vid järnvägsövergången. Det måste vara ett ansvar både för Banverket och Kommunledningen att antingen öppna den av säkerhetsskäl stängda överfarten vid Mellangårdsvägen eller skapa annan lösning, t.ex. en planskild korsning.

Därför ställdes följande frågor:

Peter Brych (kp)

  

08-02-15   Planering av nya bostadsområdet Södra Kullbäckstorp

En fortsatt planering av nytt bostadsområde här, utan tillgång till vettig trafiklösning och i konfrontation med Mölndal kan få mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser för vår kommun. Med hänvisning till detta vill vi veta om kommunstyrelsens ordförande är beredd stoppa fortsatt planering och expropriation.

Kommunstyrelsen beslutade 2007-05-02, § 153, att uppdra åt förvaltningen att upprätta programhandlingar för Södra Kullbäckstorp. Som underlag för beslutet låg en skrivelse undertecknad av samhällsbyggnadschefen, där det också enligt protokollet, sägs: ”Samråd har inletts med Mölndals kommun om gemensamma planeringsfrågor som till exempel trafikmatning, kollektivtrafik, VA-försörjning och ev. flyttning av kommungräns.”

  

Att sådant samråd skett med den i Mölndal politikerstyrda organisationen förnekades i pressen. Information på tjänstemannanivå kan icke betraktas som samråd. Trots detta har kommunstyrelsens ordförande i Härryda vid två tillfällen i fullmäktige uttalat att förhandlingar pågick med Mölndal om Södra Kullbäckstorp.

I Mölndals kommunfullmäktige ställdes den 30 januari en fråga av Laila Åkerberg (mp) med motiveringen att utfart från Södra Kullbäckstorp strider mot Mölndals inställning att ingen trafikökning genom Mölndals Kråka och Mölndals Bro är önskvärd och att vägen över Pixbo redan är överbelastad. Speciellt med hänsyn också till planerna att bebygga gamla SOAB-området och den centrumbildning som planeras i MölndalsBro. Frågan till kommunstyrelsens ordförande löd: ”Jag vill med hänvisning till ovanstående ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande: Pågår förhandling om att lösa trafikfrågan? I så fall, hur? Hans Bergfeldt (m), besvarade frågan med: NEJ!

  

Härrydas kommunstyrelse har alltså fattat beslut om framtagning av programhandlingar på felaktiga grunder. Därefter har beslut också fattats att hos Regeringen ansöka om expropriation av den mark som omfattar det planerade området. Detta beslut har överklagats.

Kommunens kostnader för programarbete, detaljplan och expropriation av marken uppgår till mångmiljonbelopp. Någon trafiklösning som möter dagens miljömål, Mölndals invändningar och GRs krav på kollektivtrafik till nya bostadsområden kan icke åstadkommas utan betydande investeringar som inte kommer att kunna belastas vare sig Mölndal eller Vägverket. En fortsatt planering av Södra Kullbäckstorp får därmed betraktas som ett stort ekonomiskt risktagande och en oansvarig användning av kommunens planeringsresurser.

Med hänvisning till ovanstående ställs följande fråga:

Gunnar Carlson (kp)

  

08-02-15   Trafikbuller i Landvetter

Landvetter är hårt drabbat av trafikbuller och problemen väntas växa med planerade investeringar i centrumområdet och med Götalandsbanan med höghastighetstrafik längre fram. Vi önskar därför att kommunstyrelsens ordförande tar initiativ till en ingående studie av både nuvarande och förväntade framtida bullerstörningar.

Trafikbuller är en snabbt ökande hälsofara. Vägtrafiken stör flest. Detta har speciellt uppmärksammats i den s.k. Lerumsstudien som presenterar nya rön och verktyg i arbetet mot trafikbuller. Studien är utgiven av Länsstyrelsen i Västra Götaland med syftet att öka kunskapen om hälsoeffekterna av trafikbuller och med sikte på att göra mer för att nå miljömålen och folkhälsomålen.

Landvetter är den del av kommunen som redan är hårdast drabbat av trafikbuller. Samhället är delat av motorvägen, ett nytt centrum planeras med ökad trafik som konsekvens, planerade nya stora bostadsområden kommer att generera ökad trafik och på sikt kommer vi att få den nya Götalandsbanan med snabbtåg som skall fara fram söder om Landvetter i 350 km i timmen.

  

Redan i dag är trafikbullret besvärande vilket nyligen har påtalats av privatpersoner i skrivelser till Länsstyrelsen och Vägverket. I skrivelsen till Länsstyrelsen begärs i avvaktan på mer omfattande åtgärder en hastighets-begränsning till 90 km genom Landvetter. I skrivelsen till Vägverket föreslås att man undersöker andra bullerdämpande åtgärder t.ex. tyst asfalt.

Redan dagens bullersituation är besvärande, även för människor som bor relativt långt från motorvägen, såväl söder som norr om och uppe på höjderna. Med den planerade expansionen kommer bullerproblemen att kraftigt öka.

Med hänvisning till vad som ovan sagts ställs följande frågor:

  

Gunnar Carlson (kp)

08-02-11   Översyn av planerade investeringar och upplåning

Med hänsyn till att klara tecken idag finns att konjunkturen försämras jämfört med läget när kommunens budgetbeslut togs, ökar risken att kriterierna för god ekonomisk hushållning inte kan innehållas. Vi frågar därför kommunstyrelsens ordförande vilka konkreta åtgärder hon tänker ta initiativ till för att anpassa budgeten till konjunkturutvecklingen.

I budgetdebatten i november 2007 konstaterade kommunpartiet att såväl investeringsbudgeten som driftsbudgeten baserade sig på de optimistiska beräkningar betr. konjunkturutvecklingen och skatteintäkterna som redovisades i en rapport i november 2006 från Sveriges kommuner och landsting. Redan vid tidpunkten för budgetbeslutet fanns klara tecken på en försämring av världskonjunkturen. Sedan dess har Konjunkturinstitutet och bankerna varnat för en sämre utveckling i Sverige och räknat ner sina prognoser. Nyligen har såväl Regeringen som den politiska oppositionen gjort liknande bedömningar.

  

Investeringarna budgeteras för åren 2008-2012 till totalt 639 mkr, vilket är den högsta nivån någonsin för Härryda kommun.

Detta ökar den långristiga upplåningen från 235 mkr 2007 till 390 mkr år 2010. Som en konsekvens sjunker soliditeten från 16 % 2007 till 15 % år 2010. Kommunen uppnår därmed inte det finansiella mål som fullmäktige tidigare beslutat om - att soliditeten för varje period skall vara lägst den nivå som gällde vid periodens början.

Vi betecknade detta som oansvarigt och yrkade på återremiss av investeringsbudgeten med begära om en omarbetning där investeringarna hålls inom den ram där kommunen möter det soliditetsmål som fullmäktige tidigare beslutat skall gälla. Med den utveckling som nu kan förutses bör detta ske med marginal för ytterligare försämringar av skatteintäkterna och ökade kostnader på grund av högre inflation och räntor.

Genom kraftigt ökande investeringar och upplåning belastas driftsbudgeten med räntor och avskrivningar på minst 10 mkr per år mot slutet av budgetperioden. Amorteringar på låneskulden skjuts över på framtida skattebetalare.

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande frågor:

Gunnar Carlson (kp)

  

07-12-06   Anmälningar i kommunen enligt Lex Sara

I interpellationen begärs bl.a. svar på hur många sådana anmälningar om övergrepp, vanvård etc. mot äldre som gjorts under de senaste åren samt vilken ansvarsfördelning som gäller för handläggningen.

Socialtjänstlagen, 14 kap. 2 §, den s.k. Lex Sara, föreskriver att den som är anställd inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandikappade är skyldiga att anmäla övergrepp, vanvård och liknande missförhållanden till socialnämnden. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd med bl.a. definition av allvarliga missförhållanden, övergrepp och brister i omsorg, vem som är anmälningsskyldig och föreskrifter om skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar i kommunal verksamhet.

Av dessa skriftliga instruktioner skall framgå vem som ansvarar för att ta emot anmälningar, ansvarar för utredning av anmälan samt att en anmälan alltid skall registreras och på vilket sätt. Har mottagandet av anmälningar enligt instruktionerna delegerats till en tjänsteman eller en funktion inom socialförvaltningen, skall den som tar emot anmälan alltid informera socialnämnden. I Härryda kommun är kommunstyrelsen socialnämnd och därmed skyldig säkerställa att gällande föreskrifter tillämpas.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har för år 2006 samlat in uppgifter genom utskick av frågeformulär adresserade till ansvariga för handikappomsorgen i länets kommuner och Göteborgs stadsdelsnämnder. Av Länsstyrelsens sammanställning 2007:49 framgår att Härryda ej besvarat Länsstyrelsens förfrågan. I Länsstyrelsens rapport 2007: 45 redovisas anmälningar inom äldreomsorgen under 2006. Där har Härryda redovisat 2 anmälningar.

Mot bakgrunden av de missförhållanden i Härryda som fått offentlighet under senare tid är det av allmänt intresse att få en samlad redogörelse för hur kommunstyrelsen som ansvarig nämnd handlägger Lex Sara.

Med hänvisning till ovanstående ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

  

07-11-08 Vad händer med Allaktivitetshuset?

Information begärdes om det snart färdigbyggda Allaktivitetshuset (utbyggnaden av Kulturhuset) kommer att möta den ursprungliga målsättningen att bli en social träffpunkt eller mötesplats för alla medborgare, med möjlighet till olika planerade eller spontana aktiviteter, samt om lokalhyra behöver utgå och i så fall hur och varför.

Om några månader står utbyggnaden av kulturhuset färdigt att börja tas i bruk. När politiker, förvaltning, föreningar och övriga intresserade hade en gemensam diskussion i mars 2006 kring utbyggnaden till ett allas hus , klargjordes det av ledande politiker att ändamålet var att få ”en samlingspunkt för alla medborgare, där brukaren har ett avgörande inflytande på verksamhet och innehåll. En aktiv och öppen mötesplats som ger möjlighet både för enskilda och föreningar att träffas under positiva former, och att ge möjlighet för kulturell och etnisk mångfald i generationsövergripande möten”. D.v.s. målet var ett allaktivitetshus av samma slag som det vi känner från Emmaboda.

De diskussioner som sedan dess förekommit har endast gällt lokalutformning, lokaldisponering och inredning samt föreningslivets intressen. Inte vilken verksamhet och vilka aktiviteter ”för alla” som skall finnas och hur de skall ledas och administreras. Avgifter har inte diskuterats. Nu har kommunstyrelsen beslutat att lokalhyra, med vissa undantag, skall utgå för att få tillgång till lokalerna, vilket i princip förutsätter föreningar. En social träffpunkt och mötesplats för våra ungdomar ” har ersatts med ett ”föreningshotell”?

Jag ställer därför följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Eija Tolonen, (kp)

  

07-10-11   Mopedterrorismen i kommunen

En stor del av veckans medborgarmöte i Mölnlycke ägnades åt buskörningen med mopeder i Mölnlycke. Av de uttalanden som gjordes av ledande tjänstemän och politiker och av närvarande representant för polisen framgick att man anser sig maktlösa när det gäller att beivra dessa uppenbara överträdelser av såväl gällande lagar som lokala föreskrifter.

Medborgarna kan inte acceptera ett sådant synsätt. Vi betalar skatt till både stat och kommun för att kunna leva och röra oss fritt i samhället utan fara för liv och egendom. Det är viktigt att samhället visar sin intolerans mot dessa unga mopedisters beteende som, utöver att vara en sanitär olägenhet, också visar på en upprörande nonchalans mot gällande lagar och därmed blir inkörsporten till ännu grövre kriminalitet. Vi riskerar att denna flathet leder till allvarliga konsekvenser för våra medborgare och vårt samhälle. Acceptansen av mopedisternas framfart står i bjärt kontrast till vad som tillämpas mot bilister som bryter mot lagar och föreskrifter.

Kommunpartiet och dess företrädare har fem gånger under de gångna åren krävt att kommunen kraftfullt driver frågan om närpolis i kommunen. Vi har också motionerat om utredning av trafiksituationen i Mölnlycke centrum och om mark för en folkracebana i kommunen. Detta avvisades utan relevant motivering av kommunfullmäktige på förslag av förvaltningen och efter negativa beslut i kommunstyrelsen. Frågan om att ge motorungdomen möjlighet att under organiserade former kunna avreagera sig togs upp på medborgarmötet och det finns anledning för kommunstyrelsens ordförande att nu ta mera seriöst på denna fråga.

Den totala uppgivenhet som redovisades på medborgarmötet kan inte accepteras. Mot bakgrunden av den allt allvarligare situationen i såväl Mölnlycke som andra tätorter i kommunen ställs därför följande frågor:

Peter Brych (kp)

07-09-12   Den nationella minoritetspolitikens genomförande i kommunen

Undertecknad lämnade i november 2006 in en motion med krav att kommunfullmäktige tar fram förslag till konkreta åtgärder för att förbättra den stora minoritetsgruppen Sverige-finnars situation och då framförallt inom i motionen nämnda områden i kommunen.

Sverige-finnar är den största av minoritetsgrupperna med nära 1500 personer i Härryda kommun med finskt ursprung eller födda av föräldrar med finsk bakgrund. Som framgår av motionen har inte denna grupp tillgång till det som var intentionerna bakom lagen. Detta gäller speciellt i skolundervisning och äldrevård men också samhällsinformation på finska språket.

I skolan finns idag 47 barn med svensk-finsk bakgrund. Tillgången till undervisning på finska för dessa barn är för närvarande begränsad till en lärare på 25% tid, vilket på intet sätt motsvarar de krav som ställs av tvingande lagstiftning. Inom kommunen finns 163 finsktalande personer över 65 år, varav mycket få har hemtjänst eller bor på särskilt boende idag, trots att många har behov av detta. Framförallt kommer behovet att växa. En viktig anledning till att många av dem i det allra längsta stannar hemma med vänners och släktingars hjälp är bristen på finsktalande personal. Det senare är ett problem som borde kunna lösas genom en medveten rekrytering eller vidareutbildning av finsktalande personal.

Min motion har inte besvarats och mot denna bakgrund ställer jag följande fråga:

Eija Tolonen, kp

07-06-09   Oberoende utredning av bemanningen på kommunens boenden

Under de senaste månaderna har bemanningen på kommunens boenden och arbetsbelastningen för vårdpersonalen kommenterats i insändare och artiklar i pressen. Det har också i detta sammanhang uttalats farhågor för konsekvenserna för de vårdades säkerhet.

I budget/plan för 2007-2009 föreslog kommunpartiet en särskild satsning på upp till 1.500 tkr för ökad bemanning på boenden. Utvecklingen visar att det förmodligen krävs större satsningar. Hur stora kan icke avgöras utan en detaljerad genomgång av situationen på de enskilda boendena.

Kommunpartiet sitter under innevarande mandatperiod inte i kommunstyrelsen eller budgetberedningen. Vi saknar därför möjlighet att i anslutning till budgetarbetet där framföra krav på en sådan utredning. Vi är därför för fullgörandet av det uppdrag vi fått av våra väljare – hänvisade till att använda vår lagliga rätt att i fullmäktige aktualisera våra förslag.

En utredning av situationen på enskilda boenden bör utföras av en från förvaltningen oberoende utredare och under medverkan av såväl de anställda som pensionärsorganisationerna. Oberoendet är viktigt då de kommentarer som gjorts av förvaltningen i olika uttalanden visar att man har en helt annan uppfattning om befintliga problem än de anställda och anhöriga som - uppenbarligen efter moget övervägande – offentligt vågat uttala sig.

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande fråga:

Gunnar Carlson (kp)

07-06-09   Artister för livet

Insamlingsorganisationen Artister för livet, med tidigare anknytning till Härryda kommun, har nu återigen anklagats för att endast använda 10-15 procent av insamlade medel till stödjande verksamhet. Resterande medel åtgår till arvoden, administration och andra ändamål. Verksamheten har under senare år uppträtt under olika juridiska personer vilket försvårat en överblick.

Historiskt har Artister för livet haft anknytning till Härryda kommun. Det är därför angeläget att kommunen nu tar officiellt avstånd från vad som måste anses vara en verksamhet som kommunen inte på något sätt bör förknippas med.

Min fråga är:

Peter Brych (kp)

07-06-09   Demokratiberedningens förslag om radioutsändning...

...av fullmäktiges debatter

Den demokratiberedning som arbetade under förra mandatperioden lämnade för snart två år sedan, 2005-09-01, en delrapport till kommunfullmäktige.

Under rubriken information sägs att "medborgarnas möjlighet att få information i frågor som rör de förtroendevaldas arbete med styrning och utvärdering samt den utförande förvaltningens verksamhet bör förbättras" . Under denna rubrik föreslogs bl.a. att ”kommunfullmäktiges möten skall sändas ut via närradion och nå alla kommunens invånare".

Liksom ett stort antal av de förslag som lades i såväl denna delrapport som i slutrapporten hösten 2006 har detta icke blivit föremål för åtgärd. Bortsett från betydelsen av att medborgarna får möjlighet att följa fullmäktiges debatter så är bandupptagning av fullmäktiges möten viktigt för att i efterhand kunna följa vad som sagts i anslutning till såväl debatter som beslut.

Detta sker med medborgarmöten i kommunen och finns tillgängligt för intresserade att låna på kommunens bibliotek. Det kan också noteras att bandupptagning och även radioutsändning sker i ett antal kommunfullmäktige i vårt närområde.

Med hänvisning till vad som ovan sagts frågas

Gunnar Carlson (kp)

07-04-02  Hårdnande attityd mot färdtjänstbrukare/sökanden

I ett i GP nyligen uppmärksammat fall rörande beviljandet av färdtjänst och ledsagare förefaller snävast möjliga tolkning av begreppet ”ledsagare under färdtjänst” ha spelat en huvudroll, där förvaltning och Länsrätten haft motstridiga uppfattningar, varför ärendet nu går vidare till kammarrätten. I ett ärende där merkostnaden för kommunen skulle varit marginell vid ett beviljande. Även i flera andra fall gällande färdtjänst/ledsagare har färdtjänsthandläggaren börjat tillämpa en hårdare bedömning, som väntas resultera i fler överklaganden.

Detta leder till följande frågor som jag vore tacksam få besvarade:

Eija Tolonen (kp)

  

07-03-13   Användningen av den gamla Boråsbanan

Kommunfullmäktige beslutade 2006-06-19 om yttrande över Kust till Kustbanan i enlighet med ett enigt förslag från kommunstyrelsen. I detta förslag uttalades att ”Den nuvarande banan är viktig för Härryda kommun och måste underhållas, förbättras och trafikeras så att den även gynnar befolkningen mellan Borås och Göteborg.” Vidare uttalades att ”Kommunen hemställer att Banverkets ställningstagande till befintlig bana sker i ett så sent skede som möjligt efter noggranna utredningar där aktuell teknik och kunskap beaktas samt att utredningsarbetet sker tillsammans med Västtrafik och berörda kommuner.”

Den framtida utbyggnaden av kommunen skall nu behandlas i den särskilda beredningen för framtagande av politiska inriktningsmål för den nya översiktplanen. Av avgörande betydelse blir då tillgången till spårbunden kollektivtrafik med pendeltågsstopp i nuvarande tätorter och med anknytning till nuvarande och kommande bostadsområden.

Kommunens agerande har tidigare baserat sig på tron att den nya banan skulle påbörjas under perioden 2010-2015. Det står nu klart att delen Mölnlycke-Bollebygd - utöver med andra projekt i landet - måste konkurrera med viktiga regionala projekt som t.ex. Västlänken och utbyggnaden av Västra stambanan till fyra spår. Bristen på investeringskapital bedöms komma att skjuta upp igångsättningen ytterligare. Härryda måste då - med den planerade expansionen på en procent per år - lösa kollektivtrafiken genom användning av den gamla banan under minst 15 år framåt. En utökad bil- och busstrafik får anses utesluten som lösning.

  

Allians för Härryda förbigår i sitt Strategiska program frågan om trafik på den gamla banan genom allmänna formuleringar och utan konkret ställningstagande i denna viktiga fråga. Något överraskande då möjligheten att i konkurrensutsättning upphandla spårbunden pendeltrafik på den gamla banan borde ligga inom ramen för Alliansens politiska värderingar.

Med hänvisning till vad som ovan sagts ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

 

07-02-16   Handläggningen av demokratiberedningens förslag

Kommunfullmäktige tillsatte 2004-09-20 en demokratiberedning med representanter för samtliga partier i fullmäktige. Beredningens uppdrag var att handha de demokratiutvecklande frågorna, göra en uppföljning och utvärdering av det politiska arbetssättet och den politiska organisationen och att lämna förslag till fullmäktige om förändringar.

Demokratiberedningen avlämnade hösten 2005 en delrapport och i oktober 2006 en slutrapport, sammanlagt med över 30 förslag. Därutöver fanns två särskilda yttranden av undertecknad som med ytterligare ett antal konkreta förslag, inkluderande att det nya kommunfullmäktige skulle tillsätta en ny demokratiberedning med uppgift att fortsätta den entledigade beredningens arbete.

Härryda-Alliansen har nyligen till fullmäktige lämnat vad man kallar ett Strategiskt Program för mandatperioden 2006-2010. I detta program finns ingenting om demokratifrågorna. Detta är anmärkningsvärt då i ledningen för Härryda-Alliansen sitter både kommunfullmäktiges ordförande, folkpartistisk representant och ordförande i den entledigade Demokratibered-ningen, och den nya kommunstyrelseordföranden, moderat representant i Demokratiberedningen.

Den nuvarande majoriteten röstade i oktober 2006 för att handläggningen av demokrati-frågorna skulle ske i fullmäktiges presidium, det som Härryda-Alliansen i dag kontrollerar. Av demokratiberedningens förslag har endast ett fåtal föranlett någon åtgärd. Läser man Härryda-Alliansens Strategiska Program så sägs icke heller om man avser att ta upp dessa förslag eller tillsätta en ny beredning.

  

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

  

07-02-15   Härryda som en attraktiv kommun

Att göra Härryda kommun till en attraktiv kommun är en gemensam målsättning för alla partier i kommunen. Detta gäller naturligtvis i första hand för de medborgare som redan bor i kommunen och som genom sina skatter medverkar till de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av denna målsättning.

Trots berömvärda insatser, som t.ex. Östraberedningen, har den gångna mandatperioden präglats av onödiga konflikter mellan politiker och förvaltning å ena sidan och medborgare som känner sig överkörda av kommunala beslut å andra sidan. Många medborgare anser sig utan möjlighet att göra sig hörda före beslut som påverkar deras dagliga liv. Med en ny politisk majoritet finns det anledning till en omstart och konkreta åtgärder för att förbättra relationerna till de egna medborgarna.

Undertecknad har i ett eget yttrande till Demokratiberedningens slutrapport i oktober lagt ett antal sådana förslag. Är den nya kommunstyrelsens ordförande, mot ovan beskrivna bakgrund, beredd att:

Gunnar Carlson (kp)

  

06-11-13   Hemlösa i Härryda kommun

Tidigt i våras redovisades i Härryda-Posten en kartläggning av Socialstyrelsen över hemlösheten i Sveriges kommuner. Enligt denna fanns 30 hemlösa personer i Härryda kommun.

Socialchef Rolf Elgh kommenterade detta på sätt som antyder att detta icke är ett problem av den omfattningen i vår kommun. Socialstyrelsens definition av hemlösa skulle bl.a. vara sådan att resultatet blev missvisande vad gäller Härryda.

Trycket på bostäder i kommunen är högt. Detta gäller inte minst mindre lägenheter för t.ex. ungdomar och studenter, pensionärer som behöver marknära boende eller boende i hisshus och för den invandringskvot på 50 personer som kommunen beslutat om och gjorts villkorad av tillgång till bostäder. Alla dessa grupper konkurrerar om samma typ av bostäder. Det finns ingen samlad bild av hur dessa behov och bostäder till de hemlösa som finns skall lösas och när.

Mot bakgrunden av ovanstående ställer jag följande frågor:

Peter Brych (kp)

  

06-11-12   Utbyggnaden av kulturhuset

De länge diskuterade planerna för ett allaktivitetshus resulterade som bekant i en utbyggnad av kulturhuset. Den yttre utformningen har ingående studerats medan alternativa lösningar för den inre utformningen uteblivit. Utbyggnaden av nuvarande Alléhuset med bostäder och nya kommersiella lokaler styr tidsplanen, som nödvändiggör rivning av de gamla pensionärsbostäderna och utflyttning av bl.a. musikskolan och finska föreningen.

PRO och Finska föreningen med pensionärsförening är tre av de tilltänkta användarna. Tyvärr ger lokalutformningen inte en tillfredställande lösning på pensionärsföreningarnas lokalfrågor. I dag är dessa lokaler dagligen tillgängliga för medlemmarna och kanslierna en värdefull mötespunkt. I det utbyggda kulturhuset skall sådana kanslilokaler nu delas med andra. Hur detta skall samordnas vad gäller mötesplats, tider, tele- och internetkommunikationer m.m. har icke klarlagts. I stället för flexibla möteslokaler som kan förvandlas till lokaler för ett större antal personer skall detta lösas genom tillgänglighet till lokaler i Hulebäcksgymnasiet.

Det måste ifrågasättas om investeringen på över 30 mkr ger den nytta som var den ursprungliga anledningen till beslutet om ett allaktivitetshus. Med de nuvarande planerna måste pensionärsorganisationerna överväga att skaffa andra lokaler för den verksamhet som icke kan bedrivas i det utbyggda kommunhuset. Utbyggnadens funktion som social samlingspunkt måste då ifrågasättas liksom nyttan av den stora investeringen.

Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande fråga:

Eija Tolonen (kp)